Para Synonymer Betyder Uttal

• betäcka
• förena
• kombinera

Hur används ordet para

1. Arten bebor endast öppna slätter och kan synnerligen länge avstå från att dricka vatten. Gemsbocken släcker sin törst genom att förtära en del saftiga växter. I sina upp till 150 centimeter långa horn äger den ett mycket verksamt försvarsvapen. Djuret har ofta identifierats med mytologins enhörning och horn av gemsbock såldes i England under medeltiden som horn av enhörning. Födan består av gräs, rot, blad, kvistar och bär. Honor lever i flockar med cirka 30 individer. Hannar lever ofta ensam i närheten av flocken. Ibland sammansluter sig flera flockar till stora hjordar med 200 eller fler medlemmar och då ingår även hanarna. Det finns även mindre flockar med en alfahane. Ensamlevande hanar har ett revir som är cirka 25 km² stort och de försöker para sig med honorna av de flockar som finns i reviret. (källa)
2. Förändringar i kromosomantalet kan innefatta även större mutationer, där segment i DNA-kedjan, inom kromosomen, går sönder och omordnas. Till exempel, i Hominiderna, sammansmälte två kromosomer för att producera det andra mänskliga kromosomparet, denna sammansmältning skedde inte i den evolutionära utvecklingslinjen hos de andra aporna, vilka fortfarande behåller dessa särskilda kromosomer. Evolutionsmässigt kan den viktigaste uppgift som sådana kromosomomlagringar har vara att påskynda avvikelsen inom en population till att bli nya arter genom att göra populationerna mindre sannolika att para sig, och därigenom bevara genetiska olikheter mellan populationerna. (källa)
3. Hornen används av hannarna för att imponera på motståndare och under strider förätten att para sig. Alla hornbärande djur kan också använda hornen för att försvara sig mot rovdjur. Hornen sitter på ett tappliknande benutskott, rosenstocken, på pannbenet och består av benvävnad. Hornens form är avhängiga av arten och djurets ålder. Det förekommer enkla stänger och komplexa former med förgreningar och skovlar. (källa)
4. De flesta kackerlackor är nattaktiva djur som döljer sig under dagen i springor och mörka vrår. De lever av såväl vegetabilisk som animalisk föda. De trivs och förökas bäst i varmare områden, där det finns riklig tillgång på föda och fuktighet. Färre än 30 arter klarar av att överleva i hus. Övriga förekommer i varierande biotoper, allt från öknar till tropiska skogar. Honorna kan lagra hanens sperma och behöver endast befruktas en gång i sitt liv. Detta hindrar inte att hon kan para sig flera gånger. Hon bär sina ägg omslutna av en kapsel tills ungarna är färdiga att kläckas. (källa)
5. Agustín Almodóvar - dörreparatör (ej krediterad). (källa)
6. Hos många ryggradsdjur föregås parningen av parbildning, som hos en del är ett arrangemang för livet, hos andra tillfällig. Det finns också polygama arter, där hannen parar sig med mer än en hona – hos t. ex. många sälar och antiloper, samlar hannarna hela harem – eller där honan tar emot mer än en hanne. Kurtis, parningslekar och spel har stor betydelse för att parningen ska komma till stånd. De synkroniserar beteendet så att båda djuren samtidigt når den nödvändiga parningsberedskapen. De utgörs av instinkthandlingar, som är mycket specifika för varje art. Hos t. ex. många fågelarter exponerar hannen under invecklade danser den parningsdräkt han har under parningstiden. Honan har som regel ett mera oansenligt yttre för att lättare undgå upptäckt när hon ruvar äggen. Ju mer komplext beteendet före parningen är, desto mindre är risken för att skilda arter kommer att paras. Parningslekar, spel och revirstrider bidrar också till att de mest aggressiva hannarna får störst möjligheter att para sig, vilket gynnar artens livskraft och fortbestånd. (källa)
7. Kälkhockey är en variant av ishockey för människor med rörelsehinder. Internationellt kallas sporten även paraishockey (på engelska "para ice hockey") eftersom det engelska ordet för kälke, sledge, kan ha något olika betydelse i olika länder. (källa)
8. Lucretius (100-talet f.Kr.) postulerade att luktsinnet fungerade genom att känna igen formen på olika former och storlekar på luktpartiklar. Den moderna teorin verifierades av Richard Axel och Linda B. Buck som 2004 fick nobelpriset i fysiologi eller medicin för att de visat hur luktsinnet fungerar genom att klona olika luktreceptorprotein och sedan para ihop dessa med olika luktämnen. (källa)
9. Lunkarya har vågig sträv päls. Pälsen växer hela livet. Det är en ras som har sitt ursprung i Sverige. Den upptäcktes i en djuraffär för försäljning och ägarna till djuraffären tyckte att den var så söt så de valde att behålla den och para den med en peruan de hade. De kända generna hos marsvin som ger lockig päls är recessiva men det visade sig att det bara blev lockiga ungar i den här kullen och fler parningar gjordes med honom visade det sig att samtliga avkommor (och senare även deras avkommor) blev lockiga, med andra ord hade ett dominant strävhårsanlag upptäckts bland marsvin. Idag är lunkaryan en etablerad ras som dock inte har riktigt så sträv päls som vore önskvärt för att få rätt stadga i pälsen. Rasen blev mycket populär i hela världen sedan den introducerats i Tyskland. Rasens namn uttalas precis som det stavas. (källa)
10. Det finns två versioner av Ksp 90 i Försvarsmakten, en med fast kolv (Ksp 90) och en med inskjutbar kolv och kortare pipa (Ksp 90B, internationellt FN Para). Ksp 90 fasas nu ut till förmån för Ksp 90B, då den kortare kulsprutan, trots en kortare pipa, ger samma effekt (träffbild vid längre avstånd) som Ksp 90 - men är smidigare att använda, speciellt vid i- och ur-lastning av fordon. (källa)