Partikel synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas partikel

Partikel uttalas part|ikel [-ik´-] -n partiklar.

Partikel betyder smådel av ett ämne el. av materia och oböjligt småord.

Ordformer och varianter av partikel

Partikel är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet partikel

Gammastrålning produceras ofta tillsammans med andra former av strålning såsom alfa- och betastrålning. När en atomkärna sänder ut en α- eller β-partikel lämnas ofta dotterkärnan i ett exciterat tillstånd. Den kan sen falla ner i sitt grundtillstånd genom att emittera gammastrålning på samma sätt som en elektron kan göra sig av med överskottsenergi genom att sända ut ljus.

Begreppet "gas" används i fysiken även om en mängd partiklar som rör sig och endast växelverkar svagt med varandra, till exempel elektroner i en metallkropp eller fotoner i ett hålrum.

Geigermätare är ett instrument som kan mäta radioaktivitet. Huvudkomponenten i geigermätaren är Geiger-Müllerröret. Det är vanligt att mätarna har både högtalare och sifferdisplayer för att indikera strålningsnivån och att det även finns möjlighet att stänga av ljudet. När en radioaktiv partikel träffar Geiger-Müllerröret ger mätaren ifrån sig ett knäppande ljud och ju starkare strålningen är desto intensivare blir ljudet. Vid mycket stark strålning övergår knäpparna till ett ihållande knatter. Med hjälp av knattret går det att på ett ungefär bedöma hur hög radioaktiviteten är där man befinner sig, eller hur radioaktivt ett ämne är.

Huruvida genitiven skall betraktas som ett kasus i standardsvenskan är omdiskuterat. Detta beror bland annat på att man ofta i modern svenska sätter ut genitivändelsen -s på det sista ordet i en nominalfras – i stället för på det substantiviska huvudordet. Genitivändelsen ‑s uppträder så vid exempelvis gruppgenitiv. Genitivändelsen får då gälla hela nominalfrasen och den beter sig alltså lite som ett självständigt ord (eller en klitisk partikel eller en frasklitika) – snarare än som en böjning eller kasus (se vidare: Kasus i svenska). Gruppgenitiv finns i uttryck som "mannen på gatans åsikter", och ändelsen ‑s kan fogas till icke‐nominala ord i talspråkliga vändningar som "grabben ovanpås".

Gnistan är en instabil och mycket kortvarig uppflammande partikel eller en elektrisk urladdning i gas som åtföljs av en ljusblixt och en knall. Den kan uppkomma mellan elektroder om potentialskillnaden mellan dem är tillräckligt stor. En gnista kan också utgöra den kemiska reaktionen mellan ett ämne och luften, som skapas av en katalysator. Ett exempel är gnistan från eldstålet.

Kvantmekaniken förutsäger att gravitation liksom andra krafter förmedlas av en partikel, som i detta fall kallas graviton. Denna partikel är dock ännu ej experimentellt verifierad.

Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde. Termen används ofta inom kärnfysiken för att beskriva hur snabbt ett radioaktivt grundämne sönderfaller eller inom kemin för att ange med vilken hastighet en kemisk förening sönderfaller. För en enskild instabil partikel kan halveringstiden tolkas som den tid efter vilken sannolikheten är 50 procent för att partikeln skall ha sönderfallit. Termen används också mer allmänt för att karakterisera någon typ av exponentiell eller icke-exponentiell avklingning. Exempelvis de medicinska vetenskaperna hänvisar till den biologiska halveringstiden för läkemedel och andra kemikalier i kroppen.

En väteatom är en atom av grundämnet väte. Den består av en ensam negativt laddad elektron som befinner sig runt en positivt laddad proton. Eventuellt kan det även finnas en eller flera neutrala neutroner tätt bundna till protonen. Bohrs atommodell ger att atomens diameter är ungefär 10−10 m, hundratusen gånger så stor som kärnan. Väteatomen är den enda atom som är så enkel att det finns lösningar till både den icke-relativistiska Schrödingerekvationen och den relativistiska Diracekvationen, vilka bestämmer elektronens beteende och var man kan tänkas hitta den. Inom fysik och kemi talar man även om "väteliknande" atomer. En väteliknande atom utgör ett två-partikelsystem bestående av en kärna med en positivt laddad partikel (inte nödvändigtvis en proton) och en elektron. Exempel på väteliknande atomer är positronium och myonium.

Deformation är förflyttningen av varje partikel från viloläget. Den beskrivs i deformationstensorn.

En partikel som passerar denna gas kan slå ut elektroner (jonisera), och på så sätt skapa ett jon-par (positiv jon + elektron som separeras vid lämplig spänning över kammaren). Då kondensatorn är laddad kommer elektronen, som är negativt laddad, drivas mot den positivt laddade anoden, och den positiva jonen mot katoden, som är negativt laddad. Därav uppstår en jonisationsström, som är direkt proportionell mot den ursprungliga jonisationen, och om partikeln stannat i kammaren, är den även proportionell mot dess energi.

Partikel på Engelska

particle

 

particle