Vad betyder och hur uttalas pilgrimståg
Pilgrimståg uttalas pil|grims|tåg -et; pl. pilgrimståg.
Ordformer och varianter av pilgrimståg
Singular
- pilgrimståg
- obestämd grundform
- pilgrimstågs
- obestämd genitiv
- pilgrimståget
- bestämd grundform
- pilgrimstågets
- bestämd genitiv
Plural
- pilgrimståg
- obestämd grundform
- pilgrimstågs
- obestämd genitiv
- pilgrimstågen
- bestämd grundform
- pilgrimstågens
- bestämd genitiv
Pilgrimståg är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet pilgrimståg
En annan gren av pilgrimsväsendet utgör de påbjudna vallfärderna. Sådana möter oss redan i antiken, bland annat som botgöring. I denna form, som bot för synder eller annat blev vallfärden till Jerusalem i medeltiden betraktad nästan som religionsplikt. Men det var lagreligionen framför andra, islam, förbehållet att göra pilgrimsfärden till ett formligt åliggande. Under den berömda avskedsvallfarten 632 till den heliga Kaba, fastställde Muhammed för all framtid alla enskildheter för det årliga pilgrimståget. Denna vallfärd, hajj, ingår i de fem bud, som åligger varje muslim och som tillsammans utgör islams religionsutövning.
Däremot finns 32 strofer, eller delar därav, ur en drapa om kung Erik Ejegod, men det är osäkert om det är detta kväde som Skáldatal åsyftar. Eriksdrapan är nämligen ett arvekväde, diktat efter kungens död och skickat till efterträdaren kung Niels. De flesta av drapans bevarade strofer finns i Knytlingasagan, vars författare har använt dem som historisk källa. Ytterligare några fragment finns i Skáldskaparmál. Dikten skildrar Eriks liv med tonvikten lagd på hans kristna och krigiska verk och dygder: korståget mot hedniska vender, upprättandet av ett ärkebiskopssäte "inte långt från Lund", samt kungens död under väpnat pilgrimståg till det heliga landet. Versmåttet är hrynhent, och dikten är tydligt inspirerad av Arnor jarlaskalds mästerverk Hrynhenda. En jämförelse mellan dessa båda skalder utfaller dock knappast till Markus fördel. Eriksdrapan är formellt (metriskt) välgjord, men språket är ofta högtravande och svulstigt. «Om någon särskild poetisk begåvning kan dikten på det hela taget inte sägas vittna, men som historisk källa är den förträfflig, sammanfattar Finnur Jónsson sitt omdöme.
