Pilgrimsväg synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas pilgrimsväg

Pilgrimsväg uttalas pil|grims|väg.

Ordformer och varianter av pilgrimsväg

Pilgrimsväg är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet pilgrimsväg

Redan i Magnus Erikssons stadga från 1335 finns det med tankar om upprättande av tavernor vid de stora stråkvägarna. Detta upprepades i 1442 års allmänna landslag. I praktiken fick de nästan ingen betydelse, bortsett från vissa tavernor som tillkom utefter flitigt anlitade pilgrimsvägar genom kyrkliga donationer.

Bruket av kapellkransar kom att uppstå i de kyrkor som låg längs pilgrimsvägen över Pyrenéerna till Santiago de Compostela, särskilt klosterkyrkorna i Cluny och i synnerhet den tredje, som dock förstördes 1810. I dessa kapellkransar kunde pilgrimer tillbedja olika helgon i olika absider. Trots att de främst kom till av funktionella skäl, erbjöd de även rumsliga aspekter som till stor del stimulerade arkitekterna, och som bland annat kunde leka med skalförskjutningar och ljusspelet i de olika krökta formerna.

Den romanska stilen är den första intereuropeiska konststilen. Den spreds med präster och munkar, som skickades ut att anlägga kloster i Europas randområden, samt med pilgrimer och korsfarare. Utefter Europas pilgrimsvägar uppfördes stora katedraler. De lokala variationerna är många och stora, men i sina grunddrag präglas arkitekturen av kraftiga, tunga murar, starka nog att själva kunna bära upp trycket från valven.

Slättbygderna i landskapet Närke befolkades tidigt vilket många fornlämningar vittnar om. Namnet härrör ursprungligen från namnet på dess invånare närkarna. Den första delelen av namnet (När-) anses komma av det första ledet i Norrbyås som tidigare har hetat Närboås. Ordet När är släkt med nar 'tvärslå' och det engelska ordet narrow 'trång'. Till När har Närke och närkar (närkingar) bildats. Under 1300-talet hade landskapet ungefär samma utsträckning som idag, och utgjorde en egen lagsaga med egen lagbok. Någon större befolkning verkar dock inte området närmast Vättern ha haft förrän det kom att koloniseras under medeltiden och blev intressant för järnframställning, och antalet funna fornlämningar är relativt litet. En äldre viktig väg följande Snavlundaåsen förband dock området med Vibybygden i norr, vilket utgjorde centrum i den rika kulturbygden Västernärke. Denna väg var även en del i förbindelselänken mellan Vadstena och Riseberga kloster och kallades därför för Pilgrimsvägen. Häradets nordligaste socken Snavlunda förefaller ha befolkats först och namnet antyder att här skulle legat en förkristen offerplats. Snavlunda kyrka är också häradets äldsta och härrör ursprungligen från 1100-talet.

De romanska kyrkorna innebar att kyrkornas kapacitet ökade dramatiskt. En viktig orsak till detta var de pilgrimsvägar genom västra Frankrike som ledde till Santiago de Compostela i spanska Galicien. Pilgrimsfärderna utgick från de religiösa centralorterna Chartres, Paris, Vézélay och Arles, och mellan dessa och den spanska vallfartkyrkan uppfördes en rad kyrkor med kapacitet att ta emot pilgrimerna. Dessa kyrkor hade många gemensamma drag och innebar att nya konstruktionslösningar och konstnärliga bedrifter fick snabbt genomslag i hela området.