Pluralist Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet pluralist

1. Pluralismen hävdar att det finns flera företeelser som har intrinsikalt värde, till motsats från hedonismen som påstår att endast välbefinnandet har intrinsikal värde. Pluralisterna gör alltså skillnad på olika sorters välbefinnande: till exempel ger kärlek och att äta något gott inte samma sorts välbefinnande. (källa)
2. Ungturkarna är en benämning på den sammanslutning av turkiska reformgrupper som bildades i Thessaloniki för att tvinga sultanen Abdülhamid II att återinföra 1877 års avskaffade konstitution och fortsätta reformpolitiken. En statskupp 1908 ledde till att sultanen avsattes till förmån för sin bror Mehmet V och att ungturkarna under ledning av Enver Pascha fick makten. Den så kallade ungturkiska revolutionen 1908 återinrättade parlamentet, vilket hade upplösts av sultanen Abdülhamid II år 1878. Händelsen markerar början av den andra konstitutionella perioden i riket. Revolutionen var även en milstolpe i upplösningen av Osmanska imperiet. Den möjliggjordes av ett osannolikt samarbete mellan reformsinnade pluralister, turkiska nationalister, västligt orienterade sekulära grupper, och alla som gav sultanen skulden för det kaotiska tillståndet i imperiet. (källa)
3. Sermilä är en personlig stilistisk pluralist, som rört sig från experimentell musik till jazz. Han har gjort talrika kompositioner för bland annat blåsinstrument och instrumentalensembler samt för akustiska instrument och tonband, även elektroakustiska och improvisatoriska verk. Han var ordförande för Finlands tonsättare 1987–1991. (källa)
4. Genom disputationen blev Heckscher även docent i statskunskap. Han fortsatte sitt statsvetenskapliga författarskap med ett tvåbandsverk om den svenska konservatismens idéutveckling före representationsreformen. Som statsvetare gjorde han under 1940- och 1950-talen några arbeten som var banbrytande: Staten och organisationerna (1947) om hur intresseorganisationer inkorporerats i statsmakten, Svensk statsförvaltning i arbete (1952) som i metodologisk bemärkelse införde intervjuer till disciplinen, och The Study of Comparative Government (1957). Han författade därtill flera verk om centrala politiska begrepp, som Unghöger (1934), Gammal och ny konservatism (1947) och Pluralist democracy (1948). (källa)