Vad betyder och hur uttalas pontifikat
Pontifikat uttalas ponti|fik|at [-a´t] -et; pl. pontifikat.
Pontifikat betyder påvevärdighet och påves ämbete el. ämbetstid.
Ordformer och varianter av pontifikat
Singular
- pontifikat
- obestämd grundform
- pontifikats
- obestämd genitiv
- pontifikatet
- bestämd grundform
- pontifikatets
- bestämd genitiv
Plural
- pontifikat
- obestämd grundform
- pontifikats
- obestämd genitiv
- pontifikaten
- bestämd grundform
- pontifikatens
- bestämd genitiv
Pontifikat är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet pontifikat
Det kristna klosterväsendet uppstod på 300-talet, när Pachomios samlade ett antal eremiter i Egypten och byggde ett gemensamt hem med mur till dem. På tillskyndan av Benedikt av Nursia på 500-talet började munkar i benediktinorden att mångfaldiga, och därigenom bevara, antika handskrifter, vilket under Gregorius den stores pontifikat utvecklades till en utbildningsverksamhet. För att kunna kopiera handskrifterna förutsattes att munkarna kunde läsa och skriva, vilket klostren därför spontant började lära sina noviser, och av estetiska skälärdes även illuminationsteknik ut. I synnerhet Irland och de brittiska öarna blev i detta hänseende framstående, och genom Alcuins anställning vid Karl den stores hov spreds skolformen till den frankiska världen. Benediktinerna vinnlade sig också om att sprida praktiska kunskaper om jordbruk till de länder där de slog sig ner, vilket fick stor ekonomisk betydelse för de länder detta gällde.
Ett pontifikat (latin för pontificatus "översteprästämbete") är en påves ämbete eller ämbetstid. Ursprungligen var pontifices översteprästkollegiet i antikens Rom.
