Pronomen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet pronomen

1. Adverben är alltså en heterogen samling ord som inte går att avgränsa entydigt mot andra ordklasser, särskilt inte gentemot adjektiv och pronomen. Trots detta används kategorin "adverb" i modern grammatik, och försök görs på 2000‑talet att nå fram till en vetenskapligt hållbar definition av adverb. De definitioner av adverb som finns fastställer att adverben beskriver olika typer av omständigheter som fungerar som bestämningar till verb, adjektiv, andra adverb eller satser. Bestämningen kan lägga till en betydelse av modalitet (svarar på frågan: hur?), temporalitet (svarar på frågorna: när? hur ofta? hur länge?), lokalitet/destination (svarar på frågorna: var? respektive vart?) eller mått och grad (svarar på frågor som: i vilken utsträckning, grad?). (källa)
2. Genus (språkvetenskap) – en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser. (källa)
3. För ord som deklineras är grundformen den form som står i nominativ singularis. Om ordet är adjektiviskt, det vill säga har genus som böjningskategori, står grundformen dessutom i maskulinum. Substantiv och pronomen kan dock ibland ha defekt paradigm och sakna denna form. (källa)
4. Könsneutrala personliga pronomen syftar på personbetecknande pronomen som inte innehåller information om semantiskt kön (sexus). För svenska handlar det vanligen om pronomen som används som alternativ när referentens kön är okänt, men många språk har enbart könsneutrala pronomen. Med personliga pronomen menas egentligen den kategori pronomen som uppvisar grammatisk person. (källa)
5. Kasus är en grammatisk kategori för nomen, som markerar dessas funktion i satsen. I första hand gäller det pronomen och substantiv – samt substantiverade former av övriga nomen. I många språk som använder kasus kongruensböjs dock andra nomen, som räkneord och adjektiv (samt adjektiviskt använda particip), med huvudordet. Allra vanligast är denna kasuskongruens hos språk där adjektivattribut i allmänhet placeras efter huvudordet. (källa)
6. Adjektiviska ord (adjektiv, particip, possessiva pronomen samt vissa räkneord) och artiklar kongruensböjs ofta efter egenskaper som genus, klass, numerus, kasus, species och artikel hos de substantiv eller pronomen som de beskriver eller preciserar. Kongruens hos adjektiv är vanligast i språk där adjektiviska ord i attributställning placeras efter huvudordet (och kongruenskategoriernas affix är suffix). Böjning förekommer också för adjektivistiska ord som predikatsfyllnad. (källa)
7. Ett korrelat är i satslära det ord som ett pronomen, till exempel bindeordet i en relativsats syftar tillbaka på. (källa)
8. VRAKSIPPA eller SVAPPRIKA - Ordklasserna (Substantiv, Verb, Adjektiv, Pronomen, Prepositioner, Räkneord, Interjektioner, Konjunktioner, Adverb). (källa)
9. I modern teori har "nomen", särskilt adjektivformen "nominal", ibland fått den vidaste betydelsen som omfattar fler ordklasser än substantiv och adjektiv. På engelska har "nominal" en vidare betydelse, (substantiv och adjektiv, och ofta ytterligare ordklasser) men formen "noun" har fått den mest inskränkta betydelsen. Dessa skillnader mellan olika språk har bland annat lett till att den ursprungligen engelska grammatiktermen "noun phrase" heter nominalfras på svenska, inte "substantivfras". En nominalfras kan ha ett substantiv, adjektiv eller pronomen som huvudord. (källa)
10. En nominalfras (ibland förkortat NP efter engelskans noun phrase eller NF på svenska) är inom grammatiken en fras, det vill säga en del av en sats, som syntaktiskt fungerar som ett substantiv (ett nomen). Det kan vara ett ensamt substantiv ("flickan"), ett pronomen ("hon"), eller en följd av ord, i så fall är ett av orden (substantivet) huvudord och resten av frasen bestämning ("den teknikintresserade och encyklopediredigerande flickan i lägenheten snett över gatan"). En bestämning kan också utgöras av en bisats. Nominalfrasen kan förekomma överallt där ett substantiv kan förekomma, till exempel som subjekt eller objekt i en sats eller som del av en annan fras. I det nämnda exemplet är "gatan" och "lägenheten snett över gatan" i sig nominalfraser som genom prepositionerna "över" och "i" blir till prepositionsfraser, vilka i sin tur ingår i den större nominalfrasen. (källa)