Provbrytning Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder provbrytning, varianter, uttal och böjningar av provbrytning

Provbrytning synonym, annat ord för provbrytning, vad betyder provbrytning, förklaring, uttal och böjningar av provbrytning.

Vad betyder och hur uttalas provbrytning

Provbrytning uttalas prov|bryt|ning och är ett substantiv.

Ordformer av provbrytning

Singular

provbrytning
obestämd grundform
provbrytnings
obestämd genitiv
provbrytningen
bestämd grundform
provbrytningens
bestämd genitiv

Plural

provbrytningar
obestämd grundform
provbrytningars
obestämd genitiv
provbrytningarna
bestämd grundform
provbrytningarnas
bestämd genitiv

Provbrytning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet provbrytning

  1. År 1769 skaffade sig landskamreraren i Västerbottens län, Nils Bergström i Umeå, en mutsedel för gruvfältet på Nasafjället tillsammans med några andra intressenter. Ett bolag med 100 andelar bildades i Piteå 1770. Bergsprivilegier beviljades den 17 februari 1774. Under mellantiden hade provbrytning skett uppe på Nasafjället, med gott resultat. Hyttan i Silbojokk skulle inte återuppföras, utan i stället planerades en ny hytta vid bäcken som går mellan sjön Lárvvejávrre och selet Iraft i Laisälven, en plats som fick namnet Adolfström. Under somrarna 1774 och 1775 byggdes där en hytta med två smältugnar samt driv- och kalcinationsugnar. De första smältförsöken med malm från Nasafjället gjordes på hösten 1775. Som hyttmästare, sedermera bergsfogde, anställdes Carl Læstadius, som skulle bli far till Petrus och Lars Levi Læstadius. (källa)
  2. För att provbrytningen skall kunna starta återstod bland annat att mark- och miljödomstolen gav verksamheten miljötillstånd, i vilken det även skall fastställas att bolaget kan lämna ekonomisk säkerhet för efterbehandling av marken. Mark- och miljödomstolen beslutade den 31 mars 2014, efter att privatpersoner och naturskyddsföreningar överklagat, att bevilja miljötillstånd för provbrytning. (källa)
  3. Gällivares historia som ort går tillbaka till 1690-talet, då järnmalm hittades i berget Illuvare, som kom att kallas för Gällivare malmberg. Fyndigheten var belägen i nuvarande Malmberget, där provbrytning inleddes 1735. Befolkningen i området bestod då i stort sett enbart av samer hörande till Kaitums lappby. Dessa hade sedan 1605 sin kyrkplats i Jokkmokk, men i början av 1700-talet nåddes Sveriges riksdag av ryktet att de ännu inte hade blivit riktigt kristnade. År 1738 beslöt därför riksdagen att en ny kyrka skulle inrättas närmare Kaitumsamerna till vilken varje matlag i Sverige skulle bidra med ett öre silvermynt. År 1742 reste missionärerna Pehr Högström och Petrus Holmbom runt i Kaitumbyn och bestämde tillsammans med samerna att påsken skulle firas i närheten av Gällivare malmberg. Där placerades också den kyrka som två år senare byggdes för de insamlade ettöringarna, Ettöreskyrkan (Gällivare gamla kyrka). (källa)
  4. Den första provbrytningen i Gällivare genomfördes 1735 av kapten Carl Johan Thingwall, som inlämnade prover till bergmästaren Seger Svanberg och erhöll mutsedel. Thingwall fick också ett privilegium för en masugn och två hamrar, men då han själv saknade pengar för att bygga upp någon verksamhet sålde han 1738 privilegiet till konstmästaren Abraham Steinholtz. Två år senare tog Jonas Meldercreutz kontakt med Steinholtz och blev medintressent i bolaget. Meldercreutz och Steinholtz anlade tillsammans Meldersteins bruk vid Bjurån strax uppströms utloppet i Råneälven. År 1741 kom verksamheten vid hammaren igång. Då fanns emellertid ännu ingen masugn där malmen från Gällivare kunde smältas, utan tackjärn köptes från Mellansverige. Under tiden byggdes en masugn i Strömsund, några kilometer nordost om Råneälvens utlopp i Bottenviken. Masugnen i Strömsund togs i bruk 1745. Malmtransporterna från Malmberget till masugnen i Strömsund och vidare till Meldersteins bruk var dock både omständliga och kostsamma. Samer anlitades för att transportera malmen med ren och ackja de tio milen från gruvorna till lappmarksgränsen, där bönder tog över och forslade malmen vidare sex mil med häst till masugnen i Strömsund. Enligt andra uppgifter skedde omlastningen vid Degerselet i Råneälven. Oavsett vilket gjorde transporterna att det blev mycket dyrt att utnyttja malmen från Malmberget. Området som Thingwall mutade in döptes omsider till Tingvallskulle. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.