Reduktionistisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet reduktionistisk

1. Många medvetandefilosofer har intagit antingen en reduktionistisk eller icke-reduktionistisk fysikalism och på olika sätt vidhållit att medvetandet inte är någonting separat från kroppen. Dessa tillvägagångssätt har varit inflytelserika i synnerhet inom naturvetenskaperna, särskilt inom sociobiologin, datavetenskapen, evolutionspsykologin och de olika neurovetenskaperna. Andra filosofer har emellertid antagit en icke-fysikalisk position som utmanar uppfattningen att medvetandet är en rent fysisk konstruktion. Reduktionistiska fysikalister menar att alla mentala tillstånd och egenskaper med tiden kommer att förklaras av vetenskapliga teorier om fysiologiska processer och tillstånd. Icke-reduktionistiska fysikalister hävdar att, även om medvetandet inte består av någonting mer än hjärnan, så kan inte den mentala vokabulären, det vill säga de ord som vi använder för att beskriva mentala tillstånd, reduceras till fysikens språk och "låg-nivåförklaringar". Neurovetenskapliga framsteg har hjälpt till att klargöra vissa av dessa frågor. De är dock långt ifrån lösta och nutida medvetandefilosofer fortsätter att fråga hur de mentala tillstånden och egenskapernas subjektiva kvalitéer och intentionalitet kan förklaras i naturalistiska termer. (källa)
2. Intelligenskvot (IK, vanligen förkortat IQ för tyska Intelligenz-Quotient, efter arbeten av den tyske psykologen William Stern) är en reduktionistisk metod som ämnar att försöka kvantifiera intelligens. Det föreligger mycket debatt beträffande huruvida IQ ens lyckas indikera intelligens. (källa)
3. Reduktionism är ett vanligt synsätt inom vetenskap, i synnerhet naturvetenskap, på relationen mellan olika vetenskapliga grenar. Principer och lagar inom ett vetenskapligt ämne anses enbart vara en konsekvens av principer inom ämnen som betraktas som mer grundläggande, samt av ämnets förutsättningar, definitioner och initialvärden. Inga holistiska eller mystiska principer tillkommer i egentlig mening på högre nivå. Emellertid möjliggör emergens att ett system som är mycket enkelt på mikroskopisk nivå kan uppvisa stor komplexitet när det studeras på makroskopisk nivå. Exempelvis anses kemins komplexa lagar enbart vara en konsekvens av fysikens relativt enkla lagar samt av de förutsättningar (temperaturer, tryck, osv) som krävs för att atomer ska kunna existera. Biologin anses på samma sätt kunna härledas ur kemin samt ur livets utvecklingshistoria på jorden, psykologin ur biologin samt ur människans biologiska och kulturella utveckling, sociologin ur psykologin, och så vidare. Naturvetare försöker formulera enkla lagar, samband och modeller med stor förklaringskraft, och har allt sedan antikens atomteori letat efter naturens minsta odelbara beståndsdelar. Synsättet innebär att all vetenskap skulle kunna reduceras till några grundläggande naturlagar inom fysik – en teori om allt som väntar på att bli upptäckt – samt till matematiska och logiska principer. Emellertid har forskare ännu inte lyckas formulera en konsistent teori som förenar grundläggande fysikaliska principer, och ingen har fullständigt lyckats härleda kemin ur fysiken, biologin ur kemin, etcetera. I praktiken kanske mänskligheten aldrig kan lyckas härleda sambanden på grund av att det är för komplext för att kunna observeras och förstås av det begränsade mänskliga intellektet. En icke-reduktionistisk uppfattning är att möjligheten finns att naturen aldrig fullt ut kommer att kunna låta sig beskrivas genom teorier som kan härledas ur matematik och logik, alltså att begränsningen ligger i själva vetenskapen. (källa)