Reformprogram Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder reformprogram, varianter, uttal och böjningar av reformprogram

Reformprogram synonym, annat ord för reformprogram, vad betyder reformprogram, förklaring, uttal och böjningar av reformprogram.

Vad betyder och hur uttalas reformprogram

Reformprogram uttalas re|form|pro|gram och är ett substantiv.

Ordformer av reformprogram

Singular

reformprogram
obestämd grundform
reformprograms
obestämd genitiv
reformprogrammet
bestämd grundform
reformprogrammets
bestämd genitiv

Plural

reformprogram
obestämd grundform
reformprograms
obestämd genitiv
reformprogrammen
bestämd grundform
reformprogrammens
bestämd genitiv

Reformprogram är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet reformprogram

  1. I april 1968 startade Dubček ett liberaliserings- och reformprogram, där pressfrihet, satsning på dagligvaror och möjlighet till ett mer demokratiskt flerpartisystem ingick. Det innehöll också planer på att ombilda Tjeckoslovakien till en federation. Reformerna fick beteckningen "socialism med ett mänskligt ansikte". (källa)
  2. Trots sitt motstånd ville Shah Mohammad Reza Pahlavi vinna prästerskapet för sitt reformprogram genom att beordra byggandet av Farhabad-moskén i Doschan Tape och beställa omtrycket av en särskilt värdefull Koran , Neiziri Koranen . Han höll fram möjligheten att grunda ett islamiskt universitet i Qom eller Mashhad och betonade att hans reformprogram var baserat på islamiska principer och att han ville implementera islamiska ideal på det sätt som profeten avsåg. Shahen gav värdefulla och konstnärligt designade dörrar med guld- och silverbeslag för Shah-e TscheraqMoskén i Shiraz och från 1967 sändes sorgceremonier på statlig tv under sorgmånaden av Muharram. Efter sin kröning åkte Shahen till en pilgrimsfärd till Mashhad. (källa)
  3. Våren 1905 sökte franske ministerresidenten i Tanger, Saint-René Taillandier, vid besök i Fès, avpressa sultanen samtycke till ett franskt reformprogram för Marocko, men då man i Tyskland ansåg, att han uppträdde som om han vore bärare av ett allmänt europeiskt mandat, samt att de franska förslagens antagande av sultanen skulle sätta tyska ekonomiska intressen i fara, beslöt man korsa de franska planerna genom ett uppseendeväckande motdrag: under en kryssning i Medelhavet besökte kejsar Wilhelm II Tanger (31 mars) och gav där samtalsvis energiskt uttryck åt sin uppfattning, att sultanen var fri härskare över ett fritt land och att Tyskland utan mellanhänder ville förhandla med Marocko om tryggande av tyska intressen där, som vore likaberättigade med andra makters. Uppmuntrad av detta stöd, tillbakavisade sultanen (28 maj) det franska reformprogrammet och föreslog – inspirerad av Tyskland – en internationell konferens förådplägning om bästa sättet för nödvändiga reformers genomförande. Franske utrikesministern Delcassé var benägen för att, även med risk för krig, utan vidare avvisa konferensförslaget, men han fick inte det övriga kabinettet med sig och avgick då (6 juni). Premiärministern Rouvier, som övertog utrikesportföljen, var medgörligare, och efter en månads förhandlingar avvecklades den kritiska situationen genom Frankrikes accepterande av konferensplanen på vissa villkor: sultanens oberoende och Marockos integritet, ekonomisk likställighet för alla makter i Marocko, nyttan av polis- och finansreformer samt Frankrikes särskilda intresse som grannstat av ordningens upprätthållande i Marocko erkändes som ledande grundprinciper för den beramade konferensens förhandlingar. Genom särskild överenskommelse den 28 september bestämdes grunddragen av konferensprogrammet, det godkändes (28 oktober) av sultanen, och efter något dröjsmål kunde konferensen samlas i den spanska staden Algeciras (16 januari 1906). (källa)
  4. 1955 blev han utsedd till ordförande i den "förberedande kommittén för den autonoma regionen Tibet," vilken formellt hade ansvaret för att reformera samhällssystemet i Tibet och skapa en autonom region. Den reella makten över reformprogrammet var dock i händerna på den lokala partikommittén för Kinas kommunistiska parti, där inga tibetaner fanns representerade. (källa)
  5. Med början kring 1848 hade statsminister Amir Kabir initierat ett omfattande reformprogram. Han hade hämtat inspiration från sina resor genom Ryssland och Osmanska riket och påbörjat reformer för Iran. Han hade upptäckt att Persien med sina stora mineraltillgångar hade goda förutsättningar för att genom en industrialisering ansluta sig till den ekonomiska och sociala utvecklingen i Europa. Amir Kabir hade främjat uppbyggnaden av industri- och gruvföretag och reformerat jordbruket. Med etableringen av det första universitetet i Teheran, Dar ul-Funun, ville han utbilda ingenjörer enligt den västerländska modellen. Amir Kabirs försök att bryta enväldets maktstrukturer, skapa ett modernt skattesystem, avskaffa aristokratins privilegier, genomföra jordreformer och avskaffa livegenskap, ledde till allvarliga konflikter med den regerande dynastin och slutade med att Amir Kabir mördades på uppdrag av Nassredin Shah. (källa)
  6. Den demokratiskt valda regeringen, som tillträdde i april 1992, lanserade ett ambitiöst ekonomiskt reformprogram för att få stopp på den ekonomiska nedgången och sätta landet på en väg mot marknadsekonomi. Nyckelfaktorer var en liberalisering av pris- och varuutbytessystem, konsolidering av statsinkomsterna, återhållsam valutapolitik och en fast inkomstpolitik. De kompletterades av ett obligatoriskt paket av strukturreformer, vilka inkluderade privatisering, entreprenörskap, reformering av finanssektorn och skapande av ett ramverk av lagar för marknadsekonomi och aktivering av den privata sektorn. De flesta priserna släpptes fria och är nu på eller nära internationell nivå. Större delen av jordbruket, bostadsbranschen och småindustrin privatiserades. Framgångarna fortsatte med privatiseringen av transport-, tjänste- och små och medelstora företag. 1995 började regeringen att privatisera även större statliga företag. (källa)
  7. Efter Alexanders död blev Gregorius genom en formlös och oordnad valhandling korad till påve. Han grep sig genast an med att förverkliga det reformprogram som utgått från Cluny. 1074 utfärdade han ett förbud mot prästernas äktenskap (jfr celibat). Han ingrep även kraftigt mot simonin, det vill säga att kyrkliga ämbeten förvärvades för pengar, inbegrep under simoni all lekmannainvestitur och utfärdade mot denna 1075 ett förbud som ledde till en konflikt mellan kurian och tyska kungamakten. Denna konflikt kom att fylla hela Gregorius pontifikat. (källa)
  8. Inför denna framlade han ett kyrkligt reformprogram, som året förut vunnit anslutning av ett stiftsmöte i Pistoja och som bl.a. innefattade antagandet av de gallikanska artiklarna samt ett uttalande mot kyrkans rätt att fastställa nya dogmer. De påtänkta förändringarna rönte emellertid av mötets majoritet ett så starkt motstånd, att Leopold upplöste detsamma. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.