Reformsträvande synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas reformsträvande

Reformsträvande uttalas re|form|sträv|ande.

Ordformer och varianter av reformsträvande

Reformsträvande är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet reformsträvande

I inskränkt mening åsyftas med augustiner augustinkorherrarna och augustinereremiterna. Korherrarna är kaniker som lever tillsammans i en klosterliknande gemenskap med ursprung i kyrkliga reformsträvanden på 1000-talet. Augustinereremiterna är en av de fyra stora mendikantordnarna. Orden grundades 1256 som en förening av olika italienska gemenskaper av eremiter som då upphörde att ha eremitisk karaktär. Ordens mest kända medlemmar var Martin Luther och Erasmus av Rotterdam.

Efter krigsslutet 1865 lämnade många av de afroamerikanska församlingarna i södra USA PCCSA och gick tillbaka till modersamfundet PCUSA, som man menade valt rätt sida i kampen mot slaveriet. De kvarvarande, övervägande vita församlingarna bytte namn till Presbyterianska kyrkan i USA (PCUS). Bland många av dessa levde en bitterhet kvar över krigsförlusten och det man såg som nordstaternas vilja att topprida de besegrade sydstaterna. I slutet av 1800-talet utvecklade ledande teologer inom PCUS läran om kyrkans andliga natur, där politisk aktivitet och sociala reformsträvanden stämplades som världslig verksamhet som kyrkan borde avhålla sig från. Dessa teser kom senare att åberopas av konservativa kretsar inom PCUS, som tog avstånd från den framväxande medborgarrättsrörelsen.

Både inom den romerska kyrkan och de evangeliska uppstod under 1800-talet reformsträvanden. Den romerska cecilianismen är en sådan rörelse. Benediktinklostret i Solesmes blev centrum för den gregorianska förnyelsen. Senare har också den evangeliska kyrkovisan restaurerats efter en lång period av rytmisk likriktning i Tyskland och Skandinavien.

Kjellén valdes vid ett fyllnadsval i juni 1905 till ledamot av Andra kammaren för Göteborgs stad och återvaldes i september samma år samt bevistade riksdagarna 1906–1908. Som riksdagspolitiker framträdde Kjellén i skrift och tal som främste målsmannen för ett reformsträvande högerparti ("unghögern") och som en entusiastisk försvarare av Sveriges rätt i de unionella tvisterna med Norge (han motsatte sig unionsupplösningen 1905).

Som en följd av de reformsträvanden som präglade det Tridentinska kyrkomötet men också av renässansens ideal när det gällde behandling av det latinska språket rensades den gregorianska repertoaren på mycket av sina melismer och gjordes stramare. Detta påverkade även det polyfona komponerandet, och märks i verk av G.P. da Palestrina med flera tonsättare ur den romerska skolan.