Reparationskostnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet reparationskostnad

1. Från slutet av 1700-talet användes Kungsporten till förvaring av straffångar. Generaladjunkt Edenhjelm, som var kommendant i Göteborg, anmälde 1827 i ett brev till krigskollegium att det ofta uppstod tvister om underhållsskyldighet mellan kronan och staden. Denna gången lyckades man bli eniga om den fördelningen, men 1834 ansåg krigskollegium att reparationskostnaderna för en byggnad som inte längre användes för militära ändamål, blev för dyra. Genom kungligt brev av den 28 november 1835, befalldes att porten skulle säljas på offentlig auktion. Villkoren var bland annat att portens rivning samt platsens plantering och stensättning skulle bekostas och ombesörjas av köparen inom ett halvår från det datum då Kungl. Maj:t fastställde köpebrevet. Den 23 januari 1836 befalldes att fångarna skulle flyttas till Malmö, och den 23 mars 1836 såldes porten för 345 riksdaler banko till kopparslagaremästaren Carl Erik Lilja, med "lägenheter och väggfast inredning". Köpet fastställdes den 23 april 1836. Göteborgs borgerskap drabbades dock av dåligt samvete, ångrade sig och övertalade Lilja att låta staden ta tillbaka köpet. Porten skulle därmed få stå kvar, "i anseende till dess arketoniska värde." Men reparations- och underhållskostnaderna visade sig förskräcka, då stadsarkitekt Hagmans förslag gick löst på 11 934 riksdaler banko. Då stadsarkitekt Kaufmann tog vid, ansåg denne att byggnaden saknade värden som motiverade kostnaderna. Han ville istället riva och låta uppföra en springbrunn på platsen. Grosshandlare Sven Renström var en av dem som stred hårdast för ett bevarande, medan andra ansåg att porten "Numera liknade ett ugglenäste, vanpryder platsen på det högsta, och vore det således i både estetiskt och ekonomiskt hänseende önskvärt, att den raserades." I en resehandbok för den tiden, stod det om porten: "Såsom fästningsport är den onekligen vacker men står nu isolerad, ett abderistiskt spöke, ej passande till omgivningen. Och lärer dess rivning vara beslutad." Stadens drätselkammare fastslog definitivt den 4 december 1838 att porten skulle rivas - "i anseende till förut opåkallade, högst betydliga underhållskostnader." Rivningsmassorna från Kungsporten forslades bort som fyllnadsgods till Skeppsbrokajen, som tillsammans med Stenpiren – var den första kajen som anlades längs Göta älv i mitten på 1800-talet. (källa)
2. Problemet bestod av att ett stort antal elektrolytkondensatorer på marknaden hade undermålig kvalitet och slutade fungera i förtid. Kondensatorerna används i olika sorters elektronikutrustning, i synnerhet moderkort, grafikkort, ballaster för kompaktlysrör, LCD-skärmar och nätaggregat för persondatorer. Vanligtvis uppstod inga följdfel och apparaterna kunde åter fungera när trasiga kondensatorer bytts, men på grund av hög reparationskostnad skrotades vanligen den trasiga apparaten. (källa)
3. Medlemskap i Älgskadefondsföreningen innebärätt till ekonomisk hjälp med den reparationskostnad som medlemmen åsamkas vid kollision med djur enligt Jaktförordningen §40 ( älg, rådjur, hjort, vildsvin, björn, varg, järv, lodjur, utter, örn och mufflonfår) samt ren. Dock maximalt 7 500 kr (år 2020) per olyckstillfälle. Utöver hjälp till reparation/vagnskadesjälvrisk utgår alltid en extra kostnadsersättning om 500 kr, samt om utrymme finns inom maxbeloppet också hjälp med eventuell hyrbilskostnad. (källa)
4. En bläckstråleskrivare fylls på med lösa bläckpatroner innehållande skrivarbläck. Vid utskrift sprutas bläcket ut i munstycken. En nackdel som förekom ganska ofta på äldre bläckstråleskrivare var att bläcket i patronerna eller munstycket torkade ut, vilket medförde dyra reparationskostnader. Numera har företagen dock lagt munstycket och den mesta elektroniken i patronen. (källa)
5. Nackdelen med denna hissmodell är att de inte är dimensionerade för särskilt många starter per tidsenhet, vilket gör att slitdelarna tar slut fort med driftstopp och dyra reparationskostnader som följd. (källa)
6. Den ekonomiska livslängden är maximalt lika lång som den tekniska, eftersom en ej funktionsduglig maskin omöjligen kan vara ekonomiskt lönsam, men begränsas ofta av andra faktorer. Teknologi kan bli föråldrad utan att sluta fungera, vilket ofta gäller datorer. Dessutom kan tillgångens funktion begränsas av en produkts livscykel, vikande försäljningssiffror, stegrande reparationskostnader, eller andra ekonomiska faktorer. (källa)