Retorik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet retorik

1. När sedan 1800-talet skred fram stödde flera trender den nya generationstanken, av ett samhälle uppdelat i olika kategorier människor baserat på ålder. Dessa trender var alla kopplade till modernisering, industrialisering, eller "förvästligande", som hade förändrat bilden av Europa sedan mitten av 1700-talet. En trend var en förändring i mentaliteten när det gällde tid och social förändring. Den växande betydelsen av upplysningens idéer gjorde att idén att samhället och livet kunde förändras, och att civilisationen kunde gå utvecklas vidare. Detta uppmuntrade sambandet mellan ungdom och social förnyelse och förändring. Politisk retorik under 1800-talet fokuserade ofta på ungdomens förnyande kraft genom rörelser som Det unga Italien, Unga Tyskland (Vormärzdiktarna), Sturm und Drang, the Den tyska ungdomsrörelsen, och andra romantiska rörelser. Vid slutet av 1800-talet hade de europeiska intellektuella accepterat de nya tankarna på en värld termer av generationer, och i termer av ungdomsrevolt och enmancipation. (källa)
2. Homiletik (homiletisk) är läran om predikan. I kristet språkbruk är homiletik läran om predikokonst, och har som ämnesområde influerats av retorik och psykologi. Beteckningen homilet kan antingen avse en predikant eller en forskare/lärare i homiletik. Uttrycket homiletik som läran om predikan uppstod på 1600-talet. (källa)
3. Hopning är en retorisk benämning för upprepande ord i ett svep. I boken Klassisk retorik för vår tid menar författaren Grinde, att när en mängd synonymer eller närliggande ord staplas på varandra kallar man denna retoriska figur för hopning. Figuren tillhör förändringskategorin upprepning. Stilfigurens retoriska uppgift är att med hjälp av varierad upprepning bidra med tyng och kraft i talet. (källa)
4. Humaniora är de ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som etnologi, filosofi, historia, idéhistoria, genusvetenskap, estetik, konstvetenskap, retorik, språk och litteraturvetenskap. Till humanvetenskaperna räknas dessa samt även sociologi, pedagogik, kulturantropologi och psykologi. Vidare räknas ibland även religionsvetenskap eller teologi till humaniora, även om dessa ämnen vid Uppsala universitet har egna fakulteter. Vid Lunds universitet tillhör de samma fakultet sedan 2010. Humaniora kännetecknas av kvalitativ forskning och ett hermeneutiskt förhållningssätt i en tradition som ursprungligen kommer från teologin. (källa)
5. Retorik har traditionellt sett benämnts konsten att tala, även om retoriken idag är en mycket mer omfattande vetenskap. (källa)
6. Identifikation (retorik) – ett retoriskt begrepp myntat av Kenneth Burke, vilket handlar om att mottagaren måste kunna identifiera sig med avsändaren för att övertygelseprocessen ska kunna ta vid. (källa)
7. Inom klassisk retorik är klimax en figur där ett ord i en sats återkommer i ny funktion i en annan sats och ett ord i denna på samma sätt i en tredje osv. I modern stilistik är klimax att gradvis nå fram till det starkaste uttrycket (se också stegring). Motsatsen är antiklimax. (källa)
8. Onomatopoetikon av grekiskans ὀνοματοποιία (ὄνομα är "namn" och ποιέω är "jag gör") är ett begrepp inom lingvistik, retorik och poesi som beskriver ett ord som är ljudhärmande eller av ljudhärmande ursprung. Exempel på detta är "bom", "prassla", "krasch", "sörpla", "slafsa", "pang" och "prutt". (källa)