Vad betyder och hur uttalas runmärka
Runmärka uttalas run|märka runmärkte.
Ordformer och varianter av runmärka
Aktiv
- runmärka
- infinitiv
- runmärker
- presens
- runmärkte
- preteritum
- runmärkt
- supinum
- runmärkande
- presens particip
- runmärk
- imperativ
Passiv
- runmärkas
- infinitiv
- runmärks
- presens
- runmärktes
- preteritum
- runmärkts
- supinum
Perfekt particip
- runmärkt en
- ~ + subst.
- runmärkt ett
- ~ + subst.
- runmärkta den/det/de
- ~ + subst.
Alternativa böjningsformer passiv
- runmärkes
- presens
Runmärka är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet runmärka
Nusvenska: Stenen lät Botulv runmärka ... Han har åt Unvald skapat(?) detta kummel ... (Gud hjälpe) hans själ.
Källa:
