Vad betyder och hur uttalas runologi
Runologi uttalas runo|logi [-gi´] -n.
Ordformer och varianter av runologi
Singular
- runologi
- obestämd grundform
- runologis
- obestämd genitiv
- runologin
- bestämd grundform
- runologins
- bestämd genitiv
Runologi är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet runologi
Runologi är läran om runor och runinskrifter. Runologin är av tradition främst en språklig disciplin där läsning och tolkning av runinskrifter står i centrum. En person som sysslar med runologi kallas runolog.
Den som fick störst betydelse för framväxten av runologin som vetenskaplig disciplin var Johannes Bureus. 1599 tryckte han sin stora runtavla eller Runakänslanäs läräsban. Bureus ville t.o.m. avskaffa den latinska skriften till förmån för runorna och skrev därför en lärobok, Rvna ABC boken, som han ville få införd i skolorna. Boken trycktes i flera upplagor 1611, 1612 och 1624.
Bureus' viktigaste insats för runologin är det omfattande uppteckningsarbetet av runinskrifter, som han utförde tillsammans med medhjälpare som Johan Håkansson Rhezelius och Martin Aschaneus. Tillsammans upptecknade de ca 660 runinskrifter, varav ca 540 i Uppland. Redan 1602 hade Bureus förärat den dåvarande hertig Karl, sedermera Karl IX en handskrift ("Runahäfd") med avbildningar och tolkningar av tio runstenar, som kan uppfattas som startpunkten för det svenska runverket.
