Råda Synonymer Betyder Uttal

• föreslå
• förhärska
• gälla
• regera
• rekommendera
• styra

Hur används ordet råda

1. Gjutsand är en blandning av sand och bindemedel som används vid gjutning av smälta metaller. I gjutsanden formas ett hålrum av önskad form och storlek i vilken den smälta metallen tillföres. Under själva användandet hålles gjutsanden på plats i en så kallad gjutflaska. För att skapa hålrum i ett gjutstycke används också sand och bindemedel vid tillverkningen av sk. kärnor. Vanligen används kvartssand i gjuterierna, men andra sandsorter kan förekomma som olivin. Kvartssand utvinns, tvättas och storleksklassificeras vid Vättern (Baskarp) och Vänern (Råda). (källa)
2. Kvinnliga makter ansågs råda i regel även över ödet och livets lott exempelvis nornorna eller Fortuna. Men de hämnas och vedergäller också den som förgår sig mot den kosmiska ordningen, till exempel de grekiska erinyerna. (källa)
3. Sjöjungfru eller havsfru är i folktron en rådare eller ett rå, ett kvinnligt naturväsen som tros råda över vattnets krafter. Hon tänktes som en vacker och erotiskt tilltalande kvinna med fiskstjärt som lockade sjömän i fördärvet med sin vackra sång. Hon lockade även ner männen i vattnet och dödade dem. (källa)
4. Levern syntetiserar även protein som albumin och andra plasmaproteiner, glukos, kolesterol och fettsyror. Plasmaproteiner är viktiga för blodets förmåga att koagulera. Vid brist på aminosyror kan inte levern skapa plasmaproteiner, vilket kommer att leda till att vatten diffunderar ut i vävnaden omkring blodkärlen. Detta leder till att det kommer att bildas ödem. Denna sjukdom kallas kwashiorkor. Den ses nästan uteslutande hos barn i fattiga delar av Afrika. Barn behöver mycket proteiner och eftersom det kan råda brist på mat får de då inte i sig de essentiella aminosyror som kroppen behöver. (källa)
5. I Ryssland användes titeln tsar 1547–1721 och har ofta översatts till svenska som "kejsare", men har också ofta använts som det är. Den förste ryske härskaren som kröntes till tsar var Ivan IV, mera känd som "Ivan den förskräcklige". Från 1721 var den officiella titeln på ryske monarken Божию Милостию, Император и Самодержец Всероссийский ("Av Guds Nåde, Kejsare och självhärskare över alla ryssar") enligt beslut av Peter den store, som inte ville att det skulle råda något tvivel om att hans titel var kejserlig. Titeln tsar fortsatte dock också att användas, om än inofficiellt. Från 1815 ingick Polen i det ryska väldet och kejsaren kallade sig tsar av Polen, något som dock på svenska officiellt (i svenskspråkiga lagtexter i det likaledes ryska Finland) blev "kung av Polen". Titeln avskaffades i Ryssland i samband med revolutionen 1917. Tsaren brukade också kallas för "lillefar" av ryssarna, ett epitet som senare också kom att användas om Josef Stalin. (källa)
6. Lingarn är som tråd i ofärgat skick alltid brunaktig, men bleknar med tidens gång och tvättande till ljust beige. Lin krymper bara vid första tvätten. Lin är svårare att slå tätt i en vävstol än till exempel dagens bomull, och torde vara ännu svårare att få tätt slaget i de stående vävstolar man hade fram till 1700-talet, där inslaget "packas" uppåt. Tätheten i tyget påverkar tygets slitagetålighet. (källa)
7. Under 1870-talet klädde sig många i svart för att markera sorg till följd av Jesu lidande. Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet, nöjesförbudet. På långfredagen var affärer, restauranger och danslokaler därför stängda. I och med detta präglades dagen av stillhet. Allmän frid skulle råda och traditionen var att man skulle undvika onödiga aktiviteter och måltiderna bestod av enkel mat eller fasta. Inte minst för barnen, som inte fick leka, kunde dagen upplevas som ovanligt lång och tråkig. Många barn var tvungna att vara finklädda, vilket dock även gällde andra helger. (källa)
8. Den toppiga, trekantiga mitran är en symbol för de eldslågor som vid den första kristna pingsten stannade över apostlarnas huvuden. Den är alltså ett tecken på biskoparnas apostoliska uppgift att råda och stödja i kyrkan. (källa)
9. Ursprungligen tillät man också att mängder bildades utan restriktioner. Till exempel kunde man tala om mängden av alla mängder och mängden av alla mängder som uppfyller en viss egenskap. Dessa och liknande konstruktioner visade sig dock leda till paradoxer som till exempel Russells paradox. För att råda bot på detta byggde man upp mängdteori axiomatiskt vilket har lett fram till ovan nämnda ZFC (Zermelo-Fraenkels mängdteori med urvalsaxiomet). (källa)