Vad betyder och hur uttalas sakkännedom
Sakkännedom uttalas sak|känne|dom.
Ordformer och varianter av sakkännedom
Singular
- sakkännedom
- obestämd grundform
- sakkännedoms
- obestämd genitiv
- sakkännedomen
- bestämd grundform
- sakkännedomens
- bestämd genitiv
Sakkännedom är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet sakkännedom
Dorn blev 1860 juris doktor, tjänstgjorde några år i handelsministeriet i Wien, inträdde 1868 i redaktionen av Pester Lloyd i Budapest och började 1872 utge "Triester Zeitung" i Trieste, i vilken han med kraft och sakkännedom hävdade den österrikisk-ungerska monarkins handelsintressen, särskilt i Orienten. Bland hans skrifter märks Zur Exportfrage (1864) och Aufgaben der Eisenbahnpolitik (1874).
Sjöberg blev filosofie licentiat i Uppsala 1897, var frånämnda år amanuens vid universitetsbiblioteket och 1898–1905 även vid universitetets konstsamling. Han ägnade sig i främsta rummet åt studier av äldre svenska porträtt och vann på detta område mycken sakkännedom. Han utgav planschverken Svenska porträtt, I. Porträttsamlingen vid Uppsala universitet (1903) och II. Porträttsamlingen på Hedensberg (1904), vidare Svenska porträtt i offentliga samlingar. I. Drottningholm (1905) och II. Gripsholm, Vasatiden (1907) samt Porträtt af svenska läkare och apotekare, utgiven av Svenska läkarsällskapet (3 delar, 1910), alla med kritisk text.
Von Carisien inlade stor förtjänst om att Preussen – och därmed även England – upptog medlingen mellan Sverige och Danmark 1788. von Carisiens depescher röjer en djup sakkännedom såväl om förhållandena i Preussen som om den allmänna politiska situationen i Europa. Ett sammandrag av hans depescher utgör den vidlyftiga Berättelse om Preussen (utgiven 1893 av C.E.B. Taube), som han enligt förmyndarregeringens befallning avgav den 30 januari 1793 och som är av synnerlig vikt för Preussens historia.
Erik Swartz föddes 1817 i Sankt Olai församling, Norrköping. Han var son till fabriksidkaren John Swartz. Swartz blev 1833 student vid Uppsala universitet, bedrev teknologiska studier, och bosatte sig i sin fädernestad, där han engagerade sig i driften av faderns snusfabrik. Med insikt och kraft ägnade han sig åt fabriksverksamheten, och för att bereda sina många arbetare en förbättrad ställning lämnade han bland annat rikliga understöd åt Swartziska friskolan. Även av kommunala uppdrag var han varmt intresserad. Hans omfattande sakkännedom sträckte sig till alla områden av stadens förvaltning, och från början av 1850-talet till sin död var han den egentlige pådrivaren av Norrköpings utveckling. Swartz var vid riksdagen 1859–1860 och riksdagen 1862–1863 Norrköpings representant i borgarståndet samt 1867–1869 i andra kammaren. Åren 1863–1871 var han landstingsman, 1858–1859 var han medlem av kommittén för uppgörande av grunderna till en ny bevillningsförordning. Swartz avled 1881 i Sankt Olai församling, Norrköping. Han är begravd på Matteus kyrkogård i Norrköping.
Sakkännedom på Engelska
- expertise
