Saköreslängd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet saköreslängd

1. Hambræus gjorde sig synnerligen förtjänt om stadens handel och näringsflit samt om den allmänna ordningen, och det uppges att saköreslängderna under hans ämbetstid endast upptog få personer som blivit pliktfällda för grövre förseelser. Han var känd för sin sparsamhet, bland annat anhöll han 1777 hos landshövdingeämbetet om att allmogen skulle uppmuntras att till staden mot skälig ersättning försälja sina tomma fiskekärl, som "kunna omlagas och åter nyttjas, till besparing av skogarne och till erhållande av fyllest käril, då strömmingsfisket i ymnoghet är förhanden". (källa)
2. I Sverige var det sällsynt förekommande att avrätta en människa genom levande bränning på bål. Det verkar vara mycket omtvistat bland forskare hur ofta detta straff exekverades i Sverige, och likaledes har tolkningen av domslut varierat. Vissa menar att det undantaget några ytterst sällsynta fall efter medeltiden knappast existerade, andra med stöd av samtida domslut och saköreslängder, att det inte alls var okänt för vissa brott såsom giftmord, mordbrand, trolldom, barnamord, tidelag och viss form av incest under vissa senare perioder. (källa)
3. Byn hette tidigare Backe. I bågskattelängden för 1539 hade Backe fem bönder/hemman i byn, varav tre var de välbärgade Jöns, Jon och Nils Griis. I byn bodde även Per Swenske och Olof Smed. Byn kallas även Griisebacke enligt Umeå sockens saköreslängd år 1539, sannolikt efter en stamgård i östra delen av byn, som dominerades av släkten Griis. Det här "ärftliga" tillnamnet innehades även av bönderna Sibjörn och Lasse Griis i byn Östteg i Umeå socken under samma år. Det är troligen att de här bönderna Griis var släkt med varandra antagligen från 1400-talets mitt. Då omnämns nämligen Lasse Griis, danneman i Umeå socken, enligt en svensk eftermedeltida avskrift daterad 1448-07-29. (källa)