Vad betyder och hur uttalas samtidskritik
Samtidskritik uttalas sam|tids|krit|ik.
Ordformer och varianter av samtidskritik
Singular
- samtidskritik
- obestämd grundform
- samtidskritiks
- obestämd genitiv
- samtidskritiken
- bestämd grundform
- samtidskritikens
- bestämd genitiv
Samtidskritik är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet samtidskritik
Duett för kannibaler är en svensk dramafilm från 1969 i regi av Susan Sontag, med Lars Ekborg, Adriana Asti, Gösta Ekman och Agneta Ekmanner i huvudrollerna. Handlingen följer en sekreterare som blir utsatt för en maktlek av sin nya arbetsgivare, en landsflyktig före detta revolutionsledare och hans hustru. Filmen mottogs negativt i samtidskritiken.
I Pan. Af Løjtnant Glahns Papirer (1894), där Hamsun för första gången förlägger handlingen till Nordland, fick samtidskritiken helt ge vika för natursvärmeri och erotiska stämningar. Efter dessa romaner, som förde Hamsun till den ledande platsen bland de yngre norska författarna, övergick han till dramatiken. Ved Rigets Port (1895), Livets Spil (1896) och Aftenrøde (1898), bildar en trilogi, där Hamsun med tydlig anknytning till samtiden skildra ålderdomens förnedrande inverkan på människorna genom att visa hur den förvandlar den unge revolutionäre idébäraren till en förbenad spetsborgare (grubblaren Ivar Kareno), utan förståelse för det unga och nya i tiden, ett tema, som Hamsun gång på gång med det självupplevdas intensitet varierat i dikt, artiklar och föredrag. Det erotiska problemet, som också berörs i trilogin, har Hamsun främst, om inte djupast behandlat i Victoria, ett av hans mest uppskattade verk. 1898 fick Hamsun statsstipendium och besökte Finland, Ryssland, Persien och Turkiet. Reseintrycken finns behandlade i Æventyrland (1903) och i Under Halvmaanen (1905). Liksom Verner von Heidenstam tidigare tjusades han av Österlandets kontemplativa ro, som han ställde i skarp kontrast mot Västerlandets amerikanisering.
