Vad betyder och hur uttalas schweizerfranc
Schweizerfranc uttalas schweiz|er|franc.
Ordformer och varianter av schweizerfranc
Singular
- schweizerfranc
- obestämd grundform
- schweizerfrancs
- obestämd genitiv
- schweizerfrancen
- bestämd grundform
- schweizerfrancens
- bestämd genitiv
Plural
- schweizerfranc
- obestämd grundform
- schweizerfrancs
- obestämd genitiv
- schweizerfrancen
- bestämd grundform
- schweizerfrancens
- bestämd genitiv
Alternativa böjningsformer plural
- schweizerfrancs
- obestämd grundform
Schweizerfranc är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet schweizerfranc
Schweizisk franc eller schweizerfranc (förkortas SFr, tyska Schweizer Franken, franska Franc suisse, italienska Franco svizzero, rätoromanska Franc svizzer) är den valuta som används i Schweiz och Liechtenstein samt i Campione d'Italia, en italiensk enklav i Schweiz. Valutakod är CHF.
Under den helvetiska republiken räknade man 1 Schweizerfranc (Schweizerfranken) = 10 Batzen = 100 Centimes (Rappen). Detta system behölls i många kantoner under första hälften av 1800-talet.
Schweizerfrancens stabilitet har bidragit till att attrahera utländska investerare av olika typ att placera tillgångar i schweiziska banker, vilket gett landet en särställning i bankvärlden (se även en:Banking in Switzerland). Samtidigt har den starka valutan tidvis varit en nackdel för inhemska producenter.
Latinska myntunionen (LMU) var ett samarbete inledningsvis mellan Schweiz, Frankrike, Belgien och Italien från och med 1865. Som myntfot använde den guldfranc, franc germinal, skapad i Frankrike 1803, och definierades till 0,290322581 g rent guld. Även länder utanför unionen präglade sådana mynt, exempelvis 20 franc i Österrike-Ungern. Fram till och med första världskrigets utbrott kostade en schweizerfranc exakt 72 svenska ören (metallmyntfot), liksom den italienska liran, den franska francen samt den belgiska francen. Under slutet av 1800-talet anslöt sig bland annat Finland med sin mark. År 1914 sprack samarbetet men Schweiz fortsatte att hålla en stabil penningpolitik. Under andra världskriget sjönk den franska, finska och italienska valutan mycket snabbt. Senare fick Frankrike (1959) och Finland (1963) stryka två nollor från sina sedlar, det vill säga i praktiken byta valuta. Året innan övergången till EMU i januari 2002 var liran värd ungefär 1/2 öre, den belgiska francen cirka 23 öre medan schweizerfrancen kostade 6,12 svenska kronor.
