Synonym till sediment
Vad betyder och hur uttalas sediment
Sediment uttalas sedi|ment [-en´t] -et; pl. sediment.
Sediment betyder avlagring och bottensats.
Ordformer och varianter av sediment
Singular
- sediment
- obestämd grundform
- sediments
- obestämd genitiv
- sedimentet
- bestämd grundform
- sedimentets
- bestämd genitiv
Plural
- sediment
- obestämd grundform
- sediments
- obestämd genitiv
- sedimenten
- bestämd grundform
- sedimentens
- bestämd genitiv
Sediment är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet sediment
Det finns tre huvudtyper av bergarter: magmatiska, sedimentära och metamorfa. Bergartscykeln är ett system som beskriver hur dessa tre bergartstyper bildas och ombildas ur varandra och magma. När en bergart kristalliserar från en smälta (magma eller lava) är det en magmatisk bergart. Denna bergart kan vittra och erodera och sedan sedimentera och kompakteras till en sedimentär bergart. Den kan också genomgå metamorfos på grund av tryck och temperatur som förändrar mineralsammansättningen och därmed bilda en metamorf bergart. Sedimentära bergarter som utsätts för högt tryck och temperatur kan också genomgå metamorfos och bilda metamorfa bergarter. Metamorfa och sedimentära bergarter kan också vittra, erodera, sedimentera och bilda nya sedimentära bergarter. Metamorfa bergarter kan genomgå ytterligare metamorfos. Alla tre bergartstyper kan också smälta, och när detta händer bildas en ny magma, från vilken nya magmatiska bergarter kan bildas.
Rullstensåsar får olika former om isälvstunnlarna mynnar ut över eller under vattenytan. De som bildats under vatten får en mjukare form genom erosion av vatten och genom överlagring av finare sediment. De som bildas över högsta kustlinjen har en skarpare profil. De senare kallas getryggar.
Det finns också ansamlingar av metan på världshavens botten, fångat i ett kemiskt klatrat med vatten där vattnet bildar en "bur" som stänger inne metanmolekylerna. Hur mycket metan som finns bunden i form av metanklatrat i sediment på havsbotten är okänt, men troligen rör det sig om stora mängder. Att stora mängder sådant metan frisläppts i atmosfären är en förklaringsmodell till hastig global uppvärmning tidigare i jordens förflutna, exempelvis för ungefär 55 miljoner år sedan vilket utgör slutet på den geologiska epoken paleocen. Vissa källor uppskattar att det rör sig om tiotusen miljoner ton. Om den globala uppvärmningen leder till att dessa värms upp tillräckligt, skulle detta metan hastigt kunna frisläppas till atmosfären. Eftersom metan är en stark växthusgas under den tid den uppehåller sig i atmosfären skulle detta leda till kraftigt ökad växthuseffekt.
Gyttja är en jordart som bildas genom att sönderdelade växt- eller djurrester avsätts på sjö- eller havsbotten, vanligen i insjöar och skyddade havsvikar. Partiklarna bryts ner utan syretillförsel vanligen i tarmkanalen på olika vattenlevande organismer. Normalt är partiklarna så finfördelade att de inte är urskiljbara för ögat. Medelsedimentationshastigheten är vanligen låg ofta kring 0,1 mm/år. I de fall där växtpartiklarna är väl synliga, används ibland den egentliga felaktiga benämningen svämtorv. Gyttja med innehåll av grövre växtdelar kallas grovdetritusgyttja och gyttja utan synliga växtdelar kallas findetritusgyttja. Gyttja är ett lånord från svenskan i engelska språket, som används om sediment i eutrofa sjöar. Även i dystrofa sjöar kan det finnas gyttja.
Då redan bildade bergarter (Magmatiska eller Sedimentära) utsätts för höga tryck och/eller temperaturer kan deras mineralsammansättning och kristallstruktur förändras, man säger att den ursprungliga bergarten genomgår metamorfos. Den resulterande bergartens struktur och mineralsammansättning kan vara mycket olika ursprungsbergartens, vilket innebär att det kan vara svårt att se om den omvandlade bergarten från början var en sedimentär eller magmatisk bergart.
Den äldsta kända istiden är Huronistiden för cirka 2,4–2,1 miljarder år sedan. Spår av stora inlandsisar hittar man i form av isräfflor och sediment som har avlagrats i samband med isavsmältningen, ex. morän och varvig lera.
Ett av de allvarligaste problemen när det gäller erosion som orsakas av rinnande vatten finns i Kina på de centrala delarna av Gula floden samt i Yangtzeflodens övre lopp. 1,6 miljarder ton sediment flödar varje år från Gula floden ut i havet. Sedimenten kommer ursprungligen från vattenerosion i löss-platå regionen i nordvästra Kina.
Goethit, α-FeOOH. Vanligt i jordar, i vatten och sediment samt i rost.
Kalkspat även kallat kalcit är ett vanligt förekommande, bergartsbildande mineral, bestående av den kemiska föreningen kalciumkarbonat (CaCO3). Kalkspat är bara ett av de mineral som kan bestå av endast kalciumkarbonat, vilket gör det till en polymorf av föreningen. Kalkspat är oftast färglös till vit, men man kan hitta röd, rosa, gul, honungsgul, brun eller till och med svart kalkspat som får sin färg genom orenheter i stenen. Mineralet bildas huvudsakligen under sedimentära förhållanden.
Kalksten är en bergart som i huvudsak består av mineralet kalkspat. Kalksten är vanligen en sedimentär bergart, men kan också ha bildats genom kemisk utfällning av kalcit och är då en sedimentär bergart. De kalkstenar i Sverige som bildats under proterozoikum har oftast bildats på detta sätt.
Sediment på Engelska
- sediment
