Serb Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet serb

1. Under krigets första nio månader stred de bosniska kroaterna, med stöd från Kroatien, och bosniakerna sida vid sida mot bosnienserberna, vilka i sin tur hade stöd från Serbien och från Montenegro. Under december 1992, efter en maktkamp i det bosnien-kroatiska ledarskiktet, började emellertid många kroater vända sig mot sina allierade i den bosniska armén vilken dominerades av bosniaker. Den bosnienkroatiska armén, som hade stött den bosniska regeringen mot bosnienserberna, vände sig nu mot dem istället och träffade i hemlighet en överenskommelse med bosnienserberna om att dela Bosnien mellan Serbien och Kroatien. (källa)
2. Fortfarande levde många etniska bulgarer under osmanskt styre, främst i Makedonien. Det blev inte bättre av att Serbien och Grekland också gjorde anspråk på delar av Makedonien, samtidigt som Serbien, som varande en slavisk stat, också räknade makedonska slaver som etniska serber. Nu började en kamp om kontrollen över dessa områden, som varade till första världskriget. 1903 gjordes ett bulgariskt uppror i Osmanska Makedonien, och krig såg ut att nalkas. 1908 använde sig Ferdinand I av kampen mellan stormakterna för att förklara Bulgarien som ett självständigt kungarike, med sig själv som tsar, vilket han gjorde den 5 oktober n.s. (eller den 22 september 1908 g.s., eftersom Bulgarien använde den julianska kalendern fram till 1916) i De fyrtio martyrernas kyrka i Veliko Tarnovo. 1911 började premiärministern Ivan Gesjov arbeta för att få till stånd en allians med Grekland och Serbien. (källa)
3. Ustaša förespråkade ett etniskt rent Kroatien, raslagar infördes och serbisk såväl som judisk egendom konfiskerades. Regimen ansåg att den serbiska minoriteten var det största hindret för att uppnå ett rasrent Kroatien. I maj 1941 deklarerade Ustašaministrarna Mile Budak, Mirko Puk och Milovan Žanić att Ustašas mål var ett etniskt rent Kroatien. De tillkännagav officiellt en strategi för hur detta mål skulle uppnås. En tredjedel av serberna i Oberoende staten Kroatien skulle tvingas konvertera till katolicismen, en tredjedel skulle fördrivas och en tredjedel skulle dödas. Ustaša betraktade bosniakerna som muslimska kroater i ett försök att assimilera denna folkgrupp, och lät bygga moskéer och rekrytera muslimska fascister. Vidare ansåg Ustaša att kroaterna inte var slaver utan ättlingar till goterna och därmed besläktade med arierna. Ustaša förespråkade även antiindustrialism och jordbrukssamhälle. De lade även stor vikt vid att upphöja kroatiska och katolska traditioner i sin nationalistiska ideologi. (källa)
4. Under 1800-talet började serber och kroater att utveckla sina egna skriftspråk i enlighet med Herders tanke att en nation utan eget skriftspråk var en omöjlighet. Medan den kroatiska litteraturen började utvecklas under medeltiden var det serbiska litterära arvet i slutet av 1800-talet försumbart. För det serbiska skriftspråkets utveckling har Vuk Stefanović Karadžić (1787–1864) ett stort ansvar genom sitt arbete att skriva ned serbiska folkvisor. År 1814 lät han ge ut en serbisk grammatik och 1818 en serbisk ordbok. I detta arbete använde han den štokaviska dialekten, som han själv talade. (källa)
5. Samtidigt upprättades en motståndsrörelse, tjetnikerna, av Draža Mihailović. Rörelsens mål var att återupprätta monarkin, bekämpa nazisterna och skapa ett Storserbien som skulle omfatta Serbien, Bosnien och Hercegovina och stora delar av Kroatien. Tjetnikrörelsen använde sig bl.a. av etniskt rensning för att uppnå sina mål och människor av annan etnisk börd än serbisk (främst kroater, bosniaker och albaner) mördades. Tjetnikerna opererade i Serbien, Bosnien och Hercegovina och delar av Kroatien som ju var tänkta att ingå i det nya Storserbien.. Flera extremnationalistiska organisationer av annat etniskt ursprung än serbiskt var nazistkollaboratörer och de bedrev etnisk rensning mot serberna. Någonstans kring 750 000 serber dödades i koncentrationsläger. Det korrekta antalet kommer förmodligen aldrig att fastställas då en stor mängd dokument och personbevis både från före och under kriget förstördes. I slutskedet av andra världskriget genomfördes hämndaktioner av partisaner som avrättade delar av den tyska och ungerska minoriteten i Vojvodina, minst 35 000 fick sätta livet till enbart för att de hade ungerskt ursprung. (källa)
6. Mostar uttal är en stad i regionen Hercegovina i Bosnien-Hercegovina. Mostar är mest känd för den ikoniska gamla bron "starimost" och har fått sitt namn därifrån. Most betyder bro och star betyder gammal men en annan interpretation är vakt av bro. Stadens historia har haft mycket inflyttande av olika stormakter så som Osmanska riket (1452 -1878) Österrike ungerska (1878 - 1918) riket. Genom tiderna har olika stormakter försökt lämna sitt avtryck och gynna sin egen agenda. Därav finns mycket olika religioner i Mostar och övriga Balkan. Detta är speciellt tydligt i Mostars fall. Staden är byggd kring floden Neretva över vilken gamla bron är byggd. Mostar är även känd för att vara en av Hercegovinas mest attraktiva turistorter och för de hårda striderna mellan kroater och bosniaker under Bosnienkriget, i det som kallas slaget om Mostar. Innan kriget som bröt ut 1992 hade Mostar med omnejd omkring 126 000 invånare och vid 2013 års folkräkning hade staden 105 797 invånare. Staden är i dag befolkad av etniskt kroater och bosniaker som befolkar varsin sida om floden Neretva. Under kriget var staden Mostar under belägring av serbiska styrkor som bombade staden från sina ställningar. Vid inbördeskrigets utbrott var cirka 16 procent av Mostars invånare serber, men under kriget förföljdes serberna i Mostar och tvingades på flykt av kristna och muslimska styrkor. Dessutom brändes den enda serbisk ortodoxa katedralen som funnits i staden. Den hade byggts under 1700-talet . Väldigt få serber har återvänt till staden efter kriget. Liknande många förstörda objekt är Serbiska kyrkan under återuppbyggnad men Mostar har stora svårigheter att återbygga den stora mängden förstörda byggnader. (källa)
7. 1991 utgjorde serberna 52,25% av ortens befolkning. Den lokala serbiska befolkningen motsatte sig Kroatiens självständighetsivranden och under det kroatiska självständighetskriget förekom hårda strider mellan kroatiska styrkor och lokala serbiska separatister understödda av JNA som vid tidpunkten kontrollerades av Serbien. Sedan staden intagits av serberna den 1 augusti 1991 avrättades 39 kroatiska krigsfångar i vad som kom att kallas Daljmassakern. 2011 greps och utlämnades kroatienserben Goran Hadžić till ICTY där han stod åtalad för sin inblandning i massakern och andra krigsförbrytelser mot kroatisk civilbefolkning. (källa)
8. År 1996 uppkom en kontrovers kring Handkes reseskildring Eine winterliche Reise zu den Flüssen Donau, Save, Morawa und Drina oder Gerechtigkeit für Serbien, där han skildrade Serbien som ett offer i de jugoslaviska krigen. Kritiker har anklagat honom för att ha förminskat serbiska krigsbrott, medan Handke själv menar att han helt enkelt har fört ett sofistikerat resonemang kring händelserna i Jugoslavien i motsats till en förenklad bild i etablerade västerländska medier. I mars 2004 undertecknade Handke ett konstnärsupprop, skrivet av den kanadensiske författaren Robert Dickson, till försvar för Slobodan Milošević. Till undertecknarna hörde även den senare nobelprisbelönade Harold Pinter. Samma år besökte han Milošević i häktet i Haag och inbjöds av försvaret att vittna till dennes fördel, vilket Handke dock avstod från. Däremot höll han ett tal vid Miloševićs begravning den 18 mars 2006 inför tiotusentals sörjande serber, vilket ledde till en ny kritikerstorm i tyska medier. (källa)
9. Under đurđevdan (serbiska för sankt Görans dag) 2005 döpte sig Kusturica i den serbisk-ortodoxa kyrkan och antog namnet Nemanja Kusturica. Dopet ägde rum i klostret Savina nära Herceg Novi. Sina kritiker, som anser detta var det slutgiltiga sveket mot hans bosniakiska/muslimska rötter, svarade han: "Min far var ateist och han sa alltid att han var serb. Vi blev bara muslimer för att överleva turkarna. Innerst inne var vi alltid serber". (källa)