Sfär Synonymer Betyder Uttal

• glob
• klot

Hur används ordet sfär

1. Många högar ligger på gravfält som också innehåller mängder med mindre bemärkta gravar, ofta från flera perioder. Att anlägga en hög innebar att man lade upp jord, sten, gräs etc. Om jord användes så kommer ett ganska stort område med jordbruksaktiviteter att försvåras. När väl en gravhög har anlagts kommer detta att fungera som en magnet för begravningar och andra aktiviteter. Den sena bronsålderns och järnålderns gravhögar lades i många fall till den tidiga bronsålderns och de neolitiska gravhögarna. På samma sätt anlades gravhögar under bronsåldern i områden där man tidigare hade anlagt neolitiska gravhögar. Diken runt högarna anlades på många ställen och kan ha angett gränsen för gravens område eller gravens sfär. Detta var speciellt vanligt under den sena bronsåldern i Nederländerna och Aisnedalen i nordöstra Frankrike. (källa)
2. En gunstling eller en favorit är en person som en makthavare anser sig ha särskild nytta av, och som själv får en anmärkningsvärd makt. Begreppet har särskilt använts för personer vid kungliga hov under tidigmodern tid – från 1500- till 1700-talet. En gunstling utsätts ofta för avundsjuka och ifrågasätts, i synnerhet om han uppfattas som en "uppkomling". Karaktäristiskt för gunstlingen är att han inte sällan kommer långt in i makthavarens privata sfär. Gunstlingen drabbas ibland hårt när majestätet dött eller störtats. (källa)
3. En hemisfär, ett halvklot eller en halvsfär är en halv sfär, som exempelvis kan syfta på himlakroppars halvor, såsom jordens halvklot eller om himmelssfären. Begreppet används också vid diskussion om hjärnans högra respektive vänstra halva. (källa)
4. Integritet (rättighet) – rätten för varje människa att få sin egenart och inre sfär respekterad och inte utsättas för störande ingrepp. (källa)
5. Islamismen kan därför delvis ses som en produkt av att den moderna staten gör anspråk på en mer övergripande social struktur än den traditionella med större kontroll av medborgarnas privata sfär. I sin politiska tolkning av islam betonar islamisterna ofta vikten av ijtihad, det vill säga möjligheten att självständigt tolka Koranen med hänsyn till den rådande situationen. Därför har de ofta vänt sig mot de traditionellt skriftlärda, liksom mot sufismen. (källa)
6. En annan typ av retroreflektor är den sfäriska, ibland kallad glintreflektor. Principen för denna är att en spegel placerad i bildplanet från en positiv lins reflekterar ljuset så att bilden åter avbildas på det ursprungliga föremålet. Ett parallellt ljusknippe kommer därför att bli ett parallellt ljusknippe i riktning mot den ursprungliga ljuskällan. En transparent sfär verkar som en positiv lins med bildplan vid eller strax bakom sfären. Om därför sfäriska transparenta glaspärlor limmas på en metallfolie, där glaspärlornas och limmets brytningsindex anpassats till varandra, kommer anordningen att reflektera ljusstrålar i samma riktning de kom ifrån. I vissa typer av reflexfärger sker reflektionen på insidan av glaspärlornas baksida genom lämpligt val av brytningsindex hos glaspärlor och lim. (källa)
7. Att det är svårt att underhålla en kedjereaktion i naturligt uran beror på att träffytan för fission inte är så stor, att neutronerna tappar energi i kollisioner och att de absorberas, även i uran. Naturligt uran består mest av isotopen U-238, men 0,7 % är U-235. Denna mer sällsynta isotop har en stor träffyta för fission. Genom anrikning kan man framställa rent U-235. Däräcker det med en klot på 17,4 cm diameter för en kedjereaktion. För en sfär av rent U-235 är den kritiska massan 52 kg. För en något större klot divergerar kedjereaktionen mycket snabbt - en nukleär explosion. (källa)
8. Ett klot är en tredimensionell solid kropp vars begränsningsyta är en sfär. (källa)
9. I tekniska sammanhang skiljer man på enkelkrökta och dubbelkrökta ytor. För att böja ett konstruktionselement (t.ex. en plan plåt) så att det blir enkelkrökt krävs endast en (mindre) deformation av materialet i en dimension. För att göra elementet dubbelkrökt krävs dessutom omfördelning av materialet så att tjockleken nödvändigtvis ändras över ytan. Ett exempel på enkelkrökt yta är en del av en cylinder, ett exempel på en dubbelkrökt yta är en del av en sfär. (källa)