Vad betyder och hur uttalas sidenväveri
Sidenväveri uttalas siden|väv|eri.
Ordformer och varianter av sidenväveri
Singular
- sidenväveri
- obestämd grundform
- sidenväveris
- obestämd genitiv
- sidenväveriet
- bestämd grundform
- sidenväveriets
- bestämd genitiv
Plural
- sidenväverier
- obestämd grundform
- sidenväveriers
- obestämd genitiv
- sidenväverierna
- bestämd grundform
- sidenväveriernas
- bestämd genitiv
Sidenväveri är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet sidenväveri
I Sverige uppmuntrade man tidigt sidenindustrin för att tillverka eget siden i stället för att importera det till höga priser. Den äldsta sidenmanufakturen i Sverige var Uttenhoffs, som fram till år 1740 drev silkesrederi, sidenväveri och trikåfabrik innan den lades ned av Margareta Toutin och 1744 omvandlades till Stockholms största trikåväveri.
Ett av de mest betydande sidenväverierna vid denna tid var Fritz-Renats manufaktur. Advokatfiskalen Jonas Fritz grundade 1734 en manufaktur, som 1737–49 drevs av hans änka Elisabeth Fritz, som sysselsatte 65 vävare vid 24 vävstolar under uppsikt av en mästare i sidenvävargården eller Fritziska vävargården vid Surbrunnsgatan. Hon gifte 1739 om sig med Johan Gustaf Renat, varvid företaget bytte namn. Företaget köptes senare av Koschell och Conradi och drevs av Abraham Westman till 1790 och hans änka Anna Maria Westman till 1801: när sonen Peter Gustaf Westman tog över hade dock företaget knappt 18 anställda kvar.
Överflödsförordningen 1766, där siden närmast förbjöds i kläder, innebar ett hårt slag mot den svenska sidenindustrin. Sidenföretagen krympte, och vid 1790-talet hade den svenska sidenindustrin förvandlats till en småverkstadsindustri. Ett undantag var Lovisa Christina Schönherr och Son som hade ca 70 vävstolar och 200 arbetare anställda i Stockholm. Företaget leddes av Lovisa Christina Schönherr. Efter detta började dock sidenbranschen i Sverige återhämta sig, och 1833 grundades K A Almgrens sidenväveri.
