Vad betyder och hur uttalas silhuettklipp
Silhuettklipp uttalas silhu|ett|klipp el. silu|ett|klipp.
Ordformer och varianter av silhuettklipp
Singular
- silhuettklipp
- obestämd grundform
- silhuettklipps
- obestämd genitiv
- silhuettklippet
- bestämd grundform
- silhuettklippets
- bestämd genitiv
Plural
- silhuettklipp
- obestämd grundform
- silhuettklipps
- obestämd genitiv
- silhuettklippen
- bestämd grundform
- silhuettklippens
- bestämd genitiv
Variantstavning singular
- siluettklipp
- obestämd grundform
- siluettklipps
- obestämd genitiv
- siluettklippet
- bestämd grundform
- siluettklippets
- bestämd genitiv
Variantstavning plural
- siluettklipp
- obestämd grundform
- siluettklipps
- obestämd genitiv
- siluettklippen
- bestämd grundform
- siluettklippens
- bestämd genitiv
Silhuettklipp är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet silhuettklipp
Han var son till kyrkoherden Lars Johan Zephyrinus Leksell och Kristina Charlotta Cederberg. Efter studentexamen i Västerås begav han sig ut i världen och genom att klippa silhuettbilder betalade han en tur-retur biljett till USA. Därefter fortsatte han sin resa till Ryssland där han efter att han utfört ett silhuettklipp av Rasputin blev presenterad vid hovet och en mycket uppskattad silhuettporträttör.
Han började redan i skolåldern att klippa siluetter. I femtonårsåldern utbildade han sig till smed och arbetade en tid på Island. Från 1920-talet fram till slutet på 1940-talet levde Sehman ett luffarliv. Han reste med cirkusen Brazil Jack som tältresare och fiolspelare. Han spelade också fiol på stumfilmsbiografer och gårdar samt sålde silhuettklipp på marknader och torg. I början av 1950-talet flyttade han till Munktorp, där han efter ett arv köpte sig ett litet torp i Vippeby, nordost om Köping. Där försörjde han sig som silhuettklippare och arbetade med ett hundratal olika motiv. Han fortsatte att klippa silhuetter ända fram till de sista levnadsåren. Han avled 1973 och är begravd på Munktorps kyrkogård.
Eckert som på grund av sjukdom var hänvisad till ett stillasittande liv kom i slutet av 1860-talet i kontakt med reproduktioner av Paul Konewkas silhuetter. Dessa väckte till liv en slumrande begåvning inom honom och han bedrev självstudier för att lära sig tekniken för silhuettklippning. Hans silhuettklipp är utförda med stor skicklighet och omfattar porträtt, landskapsscener och genremotiv. Bland annat illustrerade han Fritz Reuters roman Livet på landet med djur- porträtt och landskapsklipp. När Liljevalchs konsthall visade utställningen Skuggbilder, bildklipp och silhuetter 1930 var han representerad med ett 40-tal silhuettklipp. Eckert är representerad vid Nationalmuseum.
