Vad betyder och hur uttalas självbevarelse
Självbevarelse uttalas själv|be|var|else -n.
Ordformer och varianter av självbevarelse
Singular
- självbevarelse
- obestämd grundform
- självbevarelses
- obestämd genitiv
- självbevarelsen
- bestämd grundform
- självbevarelsens
- bestämd genitiv
Självbevarelse är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet självbevarelse
Enligt Aristoteles är måttfullheten en balans mellan extrempositionerna tygellöshet och okänslighet, men även en ytterlighet i sig själv. Att vara måttfull är att enligt Aristoteles vara fullkomlig. Måttfullheten är en självbevarelse, men den är inte självisk och har betydelse för andra. Till skillnad från den måttfulle är den obehärskade självisk, precis som den tygellöse är egoistisk.
Källa:
