Skar Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skar

1. Det var under en debatt om den nya straffrätten i den franska nationalförsamlingen 1789 som doktor Joseph Guillotin under inflytande av upplysningstidens humanitära anda föreslog att alla som dömdes till dödsstraff skulle få samma straff: avrättning genom halshuggning utförd med en enkel maskin och utan föregående tortyr. Dödsstraffet tog sig vid denna tidpunkt många olika former: dömda adelsmän avrättades relativt smärtfritt genom halshuggning med svärd eller yxa medan de lägre klasserna avrättades genom mer plågsamma metoder så som hängning, rådbråkning eller genom att brännas på bål. Även de som halshöggs för hand kunde få lida då bödeln inte alltid träffade rätt och ibland var tvungen att hacka av den dömdes huvud från kroppen. Det var dock inte förrän 1791 som nationalförsamlingen beslutade att alla som avrättades skulle halshuggas enligt förslaget. Kirurgen Antoine Louis och en tysk hantverkare bosatt i Paris vid namn Tobias Schmidt konstruerade ett avrättningsinstrument som benämndes guillotine. De två kom efter experiment på djur och människolik fram till att ett diagonalt blad skar av huvudet bättre än ett rakt som mer eller mindre krossade nacken istället. I april 1792 avrättades den första människan med giljotin, rånaren Nicolas-Jacques Pelletier. 1793 skedde den mest berömda giljotineringen genom avrättningen av Ludvig XVI, Frankrikes kung. Under revolutionens skräckvälde avrättades många inbillade och verkliga fiender till den franska regimen med giljotin. Vid skräckväldets höjdpunkt arrangerade man också massarkebuseringar, ibland med kanon. (Giljotinering var en för långsam metod för massavrättningar.). (källa)
2. Den andra gången rodde Tor ut på havet för att fiska i sällskap av jätten Hymer. Tor hade då agnat med huvudet av Hymers största tjur. Midgårdsormen nappade och dess huvud dök upp ovanför vattenytan. Tor grep sin hammare Mjölner och slog ormen i huvudet av hela sin kraft. Då skar den vettskrämde Hymer av metreven och ormen sjönk ner i havet. Då skildras episodens dikten Kvädet om Hymir. Scenen finns återgiven på tre bildstenar från vikingatiden. (Se ovan Altunastenen). (källa)
3. Serifferna har sitt ursprung i antikens Italien, då de ristade bokstäver i sten. En teori är att stenhuggarna skar då ut en extra bit vid avslutningen på längre bokstavsstreck för att hindra grus och smuts från att samlas i hörnorna av bokstäverna. En annan teori är att när texterna skrevs, anlitade man först en skrivare, innan man anlitade en stenhuggare. Skrivaren skrev texterna som skulle huggas in med en flytande färg. För att hindra färgen från att rinna, ritade han ett extra lodrätt streck underst. Det övre strecket lades till för symmetrins skull. (källa)