Vad betyder och hur uttalas skjutsning
Skjutsning uttalas skjuts|ning -en -ar.
Ordformer och varianter av skjutsning
Singular
- skjutsning
- obestämd grundform
- skjutsnings
- obestämd genitiv
- skjutsningen
- bestämd grundform
- skjutsningens
- bestämd genitiv
Plural
- skjutsningar
- obestämd grundform
- skjutsningars
- obestämd genitiv
- skjutsningarna
- bestämd grundform
- skjutsningarnas
- bestämd genitiv
Skjutsning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet skjutsning
Skjutsning, finska kyydittää eller muiluttaa (det senare efter ett par bröder som deltog i skjutsningar), kallades lapporörelsens kidnappningar med början i maj 1930 men framför allt skedde de under sommarmånaderna det året. Det sista skjutsningsförsöket, som misslyckades skedde 1932. Inspiration hämtades bland annat från Ku Klux Klan.
En skjutsning skedde framför allt nattetid och innebar att den kidnappade kördes till en annan ort, ut i skogen eller något liknande, där denne lämnades efter misshandel för att ta sig hem på egen hand. Snabbt eskalerades kidnappningarna både till antal, avståndet till plats för frisläppning och våldsamhet med grov misshandel, placering i myrstack och direkt tortyr. I tre bekräftade fall dödades den kidnappade. Flertalet av dem som transporterades över gränsen till Sovjetunionen föll sedermera offer för Stalins utrensningar i Östkarelen.
Första kända skjutsningen utfördes i maj av lappomänär domaren och riksdagsledamoten Asser Salo kidnappades, då han försvarade vänstertidningen Työn Äänis medarbetare vid en rättegång. Tidningens tryckeri hade tidigare under våren utsatts för sabotage.
Den mest prominente person som skjutsades var Finlands förste president Stålberg och hans fru, som enleverades i Helsingfors i mitten av oktober. Målet anges ha varit att föra dem över gränsen till Sovjetunionen, men de som skulle ta över kidnappningen i Joensuu kom aldrig och presidentparet kunde återvända hem. Detta kom att bli kulmen på skjutsningarna, men det sista kända försöket var ett misslyckat försök, att med vapenmakt bortföra försvarsminister Lahdebsuo från hemmet i Lappo 17 juli 1932.
Högerextremismen var utbredd i Finland vid den aktuella tiden och det var först efter upplösningen av enleveringen av Stålberg, som åtgärder började vidtas. Lappoledningen lämnade några dagar efter den delvis misslyckade kidnappningen in en "bekännelseskrift" till inrikesministern. Den upptog 404 namn på personer som hade deltagit i skjutsningar sedan sommaren. Straffen blev i allmänhet milda eller uteblev helt, eftersom flertalet skjutsningar betraktades som målsägandebrott. Generalstabschefen, general Wallenius blev dock entledigad från sin post på grund av sin inblandning i bortrövandet av president Ståhlberg, men frikändes i den efterföljande rättegången.
