Vad betyder och hur uttalas skollexikon
Skollexikon uttalas skol|lex|ik|on.
Ordformer och varianter av skollexikon
Singular
- skollexikon
- obestämd grundform
- skollexikons
- obestämd genitiv
- skollexikonet
- bestämd grundform
- skollexikonets
- bestämd genitiv
Plural
- skollexikon
- obestämd grundform
- skollexikons
- obestämd genitiv
- skollexikonen
- bestämd grundform
- skollexikonens
- bestämd genitiv
Alternativa böjningsformer plural
- skollexika
- obestämd grundform
- skollexikas
- obestämd genitiv
Skollexikon är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet skollexikon
Cavallin utgav bland annat en upplaga av Sofokles Filoktetes (1875) och två bearbetningar av Grekisk syntax (1879 och 1887), vilka trots sitt syfte att vara grundläggande läroböcker behandlade ämnet djupt inträngande. Hans med inledning och kommentar försedda upplaga av Euripides Iphigenia i Tauri (1883) är inte bara en hjälpreda vid läsningen av detta stycke, utan även en inledning till studiet av den grekiska dramatiken i allmänhet. De sista åren ägnade Cavallin åt en vetenskaplig framställning av Den homeriska dialekten, varav ett första häfte (ljudläran) efter hans död utgavs av Johannes Paulson (1892). Han är dock främst hågkommen som latinsk lexikograf. År 1871 utkom Latinskt lexicon, 1875-1876 Svensk-latinsk ordbok (reviderad och stereotyperad upplaga 1880) och 1885 (i förkortad form) Latinskt skollexikon.
Vallauri blev 1843 professor i klassisk vältalighet vid Turins universitet. Han var en av Italiens bästa latinkännare och skrev bland annat det litteraturhistoriska arbetet Historia critica litterarum latinarum (1849, 15:e upplagan 1895) och ett latinsk-italienskt skollexikon (1852–54) samt utgav editioner av flera bland Plautus lustspel. Bland hans övriga arbeten märks Storia della poesia in Piemonte (två band, 1841), Fasti della real casa di Savoia e della monarchia (1845–1846), Novelle (sjunde upplagan 1891) och en självbiografi (1878).
