Skyffla Synonymer Betyder Uttal

• skotta

Hur används ordet skyffla

1. En skyffel eller skovel är ett redskap som används till att samla och lyfta upp samt flytta material som till exempel jord, kol, grus, snö, sand eller malm. Skyfflar används bland annat i stor utsträckning inom jordbruk och trädgårdsskötsel. (källa)
2. Kolskyffeln står modell för de skyfflar som har höga kanter, baktill och på sidorna, skyfflar för lättare material. (källa)
3. Under 1600- till 1800-talet omvandlades saften från sockerrören till råsocker i kokhus. Dessa hus låg i förbindelse med sockerplantagen i de västra kolonierna. Ofta var det slavar som höll i kokprocessen under dåliga förhållanden. Rektangulära lådor gjorda av tegel eller sten utgjorde ugnarna, med en öppning i botten för att fyra på elden och ta bort aska. Uppe på varje ugn fanns det upp till sju kopparpannor eller kokare, var och en av dem mindre och hetare än den föregående. Saften hälldes först upp i den största kitteln och kokades upp innan man hällde i kalk för att avlägsna föroreningar. Saften skummades och kanaliserades senare till successivt mindre kittlar. I den sista kitteln blev saften från sockerrören till en sirap. Nästa steg var ett tråg för att kyla sockerkristallerna som hårdnar runt en klibbig kärna av melass. Detta råsocker skyfflades från kylartrågen till oxhuvud (trätunnor), och därifrån till ett hus där de kureras. (källa)
4. Enligt en uppfattning förvarades avfallet på det lägsta av arkens tre däck, människor och rena djur på det andra och fåglar och orena djur på översta däcket. Enligt en annan uppfattning placerades avfallet i det yttersta lastrummet för att sedan skyfflas genom en lucka överbord. Ädelstenar, gnistrande som middagssolen, stod för ljuset och Gud höll maten färsk. Den mytologiska kungen Og tillhörde de som räddats, men på grund av sin storlek var han tvungen att befinna sig på utsidan. Noa gav honom mat genom ett hål som gjorts i arken. (källa)
5. Schaktmaskiner är jordförflyttningsmaskiner som har mycket stor dragkraft för att kunna skyffla stora schakt- och jordmassor framför sig. Maskinernas dragkraftskoefficient (dragkraft/totalvikt) ligger på cirka 2,0. (källa)
6. Om man spelar på kasino får man inte själv skyffla åt sig potten när man anser sig ha vunnit. Dealern utser vinnare och ger markerna i potten åt denne. (källa)
7. Längs udden löpte en sandås, och under de första 15 åren bestod arbetet i att skyffla denna sand ut till de cirka 5 kilometer långa försvarsvallarna mot fästningens sjösidor, samt att bygga utskjutande kaponjärer, varifrån man skulle kunna skjuta längs med vallarna. Nedanför de fem km långa grusvallarna och mellan kaponjärerna ett så kallat stormhinder bestående av en kalkstensgrund. Ovanpå grunden ett järnstaket bestående av cirka fyra meter långa upprättstående, smidda och spetsade järntenar. Dessa smiddes i en hytta vid Igelbäcken cirka 10 km norr om fästningen. Totalt gick det åt cirka en miljon ton sand för vallbygget. Under åren 1827-1830 arbetade cirka 2000 personer på anläggningen. (källa)
8. Utdöda medlemmar av familjen Antilocapridae hade tidigare en större utbredning i Nordamerika. Det äldsta kända släktet, Paracosoryx, levde under miocen och hade långa gaffelhorn. Senare uppkom Ramoceros, med horn i form av små skyfflar, samt Meryceros, Cosoryx och Osbornoceros som var ganska lika dagens gaffelantilop. Under pliocen levde Plioceros som hade en kort hals och breda men korta horn. Den nu levande arten uppkom under pleistocen och samtidig levde några mera kompakta släktingar som Tetrameryx och Capromeryx. (källa)
9. Mullvaden är ett ensamlevande djur som lever största delen av sitt liv nere i de underjordiska gångarna som den gräver ut. Den lever i ett komplext system av gångar, djupa (15–25 cm) gångar som är ganska permanenta samt ytligare gångar (några få centimeter under ytan) som är tillfälliga. De ytliga gångarna används för att söka mat och för att hitta en partner. Mullvadshögarna bildas där mullvaden skyfflar ut jord i änden på en gång. Boet är i allmänhet en enkel utvidgning av en av de djupa gångarna och en miljö där den kan upprätthålla acceptabel temperatur. Ytan som mullvaden genomletar i jakt på sin föda varierar mellan 600 och 900 kvadratmeter. Sin närvaro ger mullvaden till känna genom att kasta upp ständigt nya jordhögar, som visar utsträckningen av dess jaktområde och utgörs av den jord som avlägsnats ur de vågräta gångar som den grävt. (källa)