Slutsats Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder slutsats, varianter, uttal och böjningar av slutsats

Slutsats synonym, annat ord för slutsats, vad betyder slutsats, förklaring, uttal och böjningar av slutsats.

Synonymer till slutsats

Vad betyder och hur uttalas slutsats

Slutsats uttalas slut|sats och är ett substantiv.

Ordformer av slutsats

Singular

slutsats
obestämd grundform
slutsats
obestämd genitiv
slutsatsen
bestämd grundform
slutsatsens
bestämd genitiv

Plural

slutsatser
obestämd grundform
slutsatsers
obestämd genitiv
slutsatserna
bestämd grundform
slutsatsernas
bestämd genitiv

Slutsats är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet slutsats

  1. Innan sambandet mellan magnetism och elektricitet upptäcktes och användes elektrostatiska generatorer. Dessa generatorer genererade mycket höga spänningar men låga strömstyrkor. Den danske professorn Hans Christian Ørsted fann sambandet mellan elektricitet och magnetism under en föreläsning den 21 april 1820, då han ledde elektrisk ström genom en ledning och såg att en kompassnål som låg på bordet rörde sig. Hans slutsats var att om elektricitet kan få magnetism att variera, kan varierande magnetism få elektricitet att variera. Michael Faraday var övertygad om detta och 1831 fann han att så var fallet med hjälp av tidsvarierande elektriska fält. Senare blev det möjligt att alstra elektricitet med generatorer som gav tillräcklig effekt för att driva elektriska motorer eller att få glödlampor att lysa. (källa)
  2. Troligen formades germanerna som etniska grupper i Nord- och Mellaneuropa under de fem sista seklen f.Kr. Dessa tros, baserat på arkeologiska och lingvistiska bevis, stamma från den bronsålderskultur som funnits i södra Skandinavien och norra Tyskland mellan 1700 och 600 f.Kr. Mellan Nederländerna och södra Skandinavien antas en relativt enhetlig germansk kultur framträtt ungefär till 500 f.Kr. Det var stammarna cimbrernas och teutonernas vandring 113-101 f. Kr. som först gjorde att medelhavsfolken uppmärksammade dem. Till en början hade man inget namn för den nya folkgruppen. Exakt vad ordet germaner betyder är oklart, men det är klart att det är via Julius Caesar som namnet, liksom Germania såsom namn på germanernas landområde, vunnit burskap i den historiska litteraturen. Dock är det inte oproblematiskt att direkt definiera alla germanska folk som just "germanska". Geografen Artemidorus av Efesus ansåg exempelvis att cimbrerna var kelter. Poseidonios av Apamea, en grekisk lärd, höll med och inkluderade teutonerna i denna slutsats. Detta berodde troligtvis på att grekerna antog att alla folk som invandrade från nordväst var kelter. Under Caesars krig i Gallien på 50-talet f.Kr lärde sig romarna att skilja på kelter och germaner. Caesar själv överdrev av politiska skäl visserligen skillnaden mellan germaner och galler, men han hade klart för sig skillnaden mellan dessa folk. Efter att folken norr om Rhen blivit kallade germaner, började de själva, möjligen av praktiska skäl, definiera sig som germaner i kontakter med romare. Begreppet blev sedermera så allmänt vedertaget att Tacitus utan problem kunde använda det i sin bok om Germania. Arkeologiska undersökningar pekar på att en kultur, traditionellt sett kallad germansk, som kulturellt skiljer sig från den keltiska, existerat vid denna tid och troligen motsvarar de folk som omnämns av Efesus, Posidonius och Caesar. (källa)
  3. Ordet "humanism" kommer från latin, humanitas. Ett motsvarande ord saknades i den klassiska grekiskan. Första gången "humanitas" finns i källorna, är under stoicismen och kretsen runt den romerska fältherren Scipio. Stoicismen präglades av deras slutsats att människor är naturligt jämlika och de proklamerade ett allmänt människovärde. Slutsatsen byggde på idén om att det finns en moralisk objektiv världsordning som står i relation till människans samvete, dessa tankar finns emellertid redan i den äldsta litteraturen. (källa)
  4. Notera att vår slutsats är helt och hållet baserad på intervjuerna med de utvalda 90 personerna. Kom ihåg att vi var intresserade av att undersöka en egenskap hos hela den svenska befolkningen. (källa)
  5. En slutsats eller konklusion (av latinets con- "med", claudo, "stänga") är det sista steget i en härledning. Det är den sats man, efter en serie slutledningar, kommer fram till. En slutledning ur vilken slutsatsen följer av premisserna sägs vara giltig. Om därtill premisserna är sanna är också slutsatsen sann. (källa)
  6. Konsekvens (logik) – en slutsats. (källa)
  7. Kunskap eller lärdom är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer, exempelvis faktauppgifter om skeenden och sakförhållanden, tillvägagångssätt, regler, samband, begreppsdefinitioner, innovationer, orsaksförhållanden, förklaringsmodeller och prediktionsmodeller. En person kan förvärva kunskap genom att memorera och internalisera information som andra har kommunicerat, exempelvis genom studier. En person kan också själv utveckla ny kunskap genom att dra slutsatser ur praktiska erfarenheter och upptäckter, genom att syntetisera (kombinera) annan förvärvad kunskap eller genom systematisk forskning med hjälp av vetenskapliga metoder. Kunskap kontrasteras ibland mot praktiska färdigheter. Vetande är ett näraliggande koncept, som ofta kontrasteras mot tro. (källa)
  8. Argumentum ad hominem kan också användas i betydelsen att man appellerar till en person eller grupps "fördomar, intressen eller fattningsförmåga utan att stå i något logiskt sammanhang med det diskuterade." En tredje betydelse är ett argument som i sin slutsats vilar på meningsmotståndarens premisser, och används för att överbevisa denne, då premisserna inte bestrids av densamme. Sådana argument är logiskt giltiga men inte nödvändigtvis hållbara. "Låt oss för resonemangets skull anta att du har rätt i att...". (källa)
  9. Janovs terapimetod väckte stor uppmärksamhet världen över. Till Sverige kom han 1972 för att bland annat beskriva och demonstrera sin metod för svensk expertis. Svensken Tomas Videgård genomförde en studie 1975–1976, "The Success and Failure of Primal Therapy: A Critical Review", där 32 före detta patienter intervjuades angående deras erfarenheter av behandlingen. Tomas Videgård var själv patient hos Janov. Videgårds slutsats var att terapi hos The Primal Institute var marginellt bättre än Tavistockkliniken och betydligt bättre än Menningerkliniken (de två psykoterapikliniker som han jämförde med). Han skrev vidare att resultatet var ungefär hälften så bra som Janov hävdade: 40 % framgång i stället för 98–100 %. (källa)
  10. Skatteverket har gjort en undersökning av fusk med reseavdrag för taxeringsåret 2003. Undersökningen visade att fyrtiosex procent gjorde ett felaktigt reseavdrag till sin fördel och två procent till sin nackdel. Skatteverkets slutsats var att det är fråga om fusk eftersom felaktigheterna till fördel och nackdel annars borde vara ungefär lika frekventa. Det vanligaste felet är att avdrag göres för bilresor trots att tidsvinsten jämfört med kollektivtrafik är mindre än två timmar. De flesta anger dock korrekt avstånd. Kostnaden för staten beräknades till 1,4 miljarder kronor. Det konstaterades i undersökningen att det inte finns resurser att kontrollera fusket och att ett avståndsbaserat avdrag utan regler om tidsvinst och färdsätt skulle minska fusket. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland 39000 synonymer samt 91000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Populärast:

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.