Vad betyder och hur uttalas sockenbud
Sockenbud uttalas socken|bud.
Sockenbud betyder besök av präst hos sjuk el. döende person.
Ordformer och varianter av sockenbud
Singular
- sockenbud
- obestämd grundform
- sockenbuds
- obestämd genitiv
- sockenbudet
- bestämd grundform
- sockenbudets
- bestämd genitiv
Plural
- sockenbud
- obestämd grundform
- sockenbuds
- obestämd genitiv
- sockenbuden
- bestämd grundform
- sockenbudens
- bestämd genitiv
Sockenbud är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet sockenbud
Sockenbud betecknar besök av en präst i hemmet hos en sjuk eller döende församlingsmedlem. När en kristen människa är svårt sjuk eller döende kallar han eller hon (genom de anhöriga) till sig prästen för att i sjukdom eller i livets slutskede få del av kyrkans sakrament. I riten "de sjukas smörjelse" smörjs den sjuke först med olja på pannan, händerna och fötterna (under medeltiden vanligen ögon, näsborrar, läppar/mun, händer och fötter). Smörjelse är alltså kopplad till de mänskliga sinnena och kroppsdelarna och har syndaförlåtande innebörd. Smörjelse kan utföras också på en människa som är så sjuk, att han eller hon inte kan ta emot nattvarden eller gå till bikt. Bikten är också eljest kopplad till viaticum, firandet av nattvarden vid sjukbädden, vari kan också den sjukes familj delta. Prästens sjukbesök hos döende går i katolska kyrkan i allt väsentligt till på detta sätt.
Efter reformationen upphörde bruket med oljesmörjande, men har stundom återupptagits idag. I Svenska kyrkan består sockenbudet av enskilt själavårdssamtal och/eller bikt samt nattvardsfirande, "sjukkommunion". Sockenbud har i Sverige långt in på 1900-talet varit mycket vanliga. I många församlingar besökte prästen i äldre tid i stort sett alla döende med sakramentet. Sockenbudet är inte uteslutande kopplat till en människas döende. Till långtidssjuka kan prästen fara på sockenbud regelbundet, t.ex. varje månad eller varje vecka.En nutida form av sockenbud är det nattvardsfirande som regelbundet kan äga rum på ålderdomshem, vårdboenden osv. och då gemensamt för alla som bor där och som önskar deltaga.
Dessa föremål kallas tillsammans sockentyg (termen 'tyg' = redskap) och förvaras i en specialgjord väska. Sockentyget är i församlingen alltid iordninggjort, så att prästen kan fara på plötsliga sockenbud utan onödigt dröjsmål.
Stina Fallberg Sundmark, Sjukbesök och dödsberedelse. Sockenbudet i svensk medeltida och reformatorisk tradition. (Bibliotheca Theologiæ Practicæ 84.) Skellefteå: Artos (2008).
