Sprack Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sprack

1. Pannåer av trä, masonit, papp, eller syntetiskt material var ett svårt underlag på grund av det fuktiga klimatet i Venedig redan på medeltiden. På skivan eller pannån, som kommer från franskans panneau och ytterst av senlatinets pannus, som betyder "tygstycke", "duk" eller "trasa", kan man måla direkt eller fästa en bild. Pannåerna svällde ofta och då rörde sig målningarna och sprack. För att skapa strukturer och annan känsla i målningen började man därför att använda sig av duk som underlag och även att utnyttja vävda dukars olika gräng. (källa)
2. I Sveriges historia är koalitionen benämning på ett samarbete som etablerades 1839 inom oppositionen mot Karl XIV Johan. Det sprack redan före 1840 års riksdag på grund av motsättningar mellan aristokrater och liberaler. (källa)
3. Nävgröt eller motti är en värmländsk gröt som görs på skrädmjöl och serveras med fläsk och lingonsylt. Gröträttens ursprungliga utbredning är densamma som för det finska koloniseringsområdet i de mellansvenska skogarna, som uppkom på 1500- och 1600-talen. Nävgröten brukar i bland annat Dalarna, Hälsingland, Medelpad och Värmland kallas för motti (inte att förväxla med det finska begreppet motti) från finskans mutti, ett lånord för maträtten, som under historisk tid och senare åts i festliga sammanhang i Savolax. Namnet nävgröt kommer antagligen från att gröten åts med "nävarna". Gröten var så torr att den lätt sprack upp i klumpar. Man tog en klump, doppade den i fläskflott och åt. (källa)
4. Darten har hundratals av år bakom sig. Enligt en av många hörsägner började det ursprungligen med en strid mellan uttråkade krigare under en viloperiod från krigsfälten. Soldaterna kastade korta kastspjut mot liggande vintunnor. Deras tävling utvecklades och ett mer specificerat markerat mål blev nödvändigt. Detta ledde till användandet av en skiva från ett träd med naturliga ringar som visade sig vara perfekt för poängberäkning. När träskivan torkade sprack den och de radiella sprickorna framträdde. (källa)
5. Latinska myntunionen (LMU) var ett samarbete inledningsvis mellan Schweiz, Frankrike, Belgien och Italien från och med 1865. Som myntfot använde den guldfranc, franc germinal, skapad i Frankrike 1803, och definierades till 0,290322581 g rent guld. Även länder utanför unionen präglade sådana mynt, exempelvis 20 franc i Österrike-Ungern. Fram till och med första världskrigets utbrott kostade en schweizerfranc exakt 72 svenska ören (metallmyntfot), liksom den italienska liran, den franska francen samt den belgiska francen. Under slutet av 1800-talet anslöt sig bland annat Finland med sin mark. År 1914 sprack samarbetet men Schweiz fortsatte att hålla en stabil penningpolitik. Under andra världskriget sjönk den franska, finska och italienska valutan mycket snabbt. Senare fick Frankrike (1959) och Finland (1963) stryka två nollor från sina sedlar, det vill säga i praktiken byta valuta. Året innan övergången till EMU i januari 2002 var liran värd ungefär 1/2 öre, den belgiska francen cirka 23 öre medan schweizerfrancen kostade 6,12 svenska kronor. (källa)
6. Sparkstöttingen, som i Norrland även kallas "rännulf", är en stor och lätt kälke med smäckra dimensioner. De första sparkstöttingarna bestod av två långa medar med var sin upprättstående stake placerad ungefär vid en tredjedel av längden från bakre ändan räknat samt sammanfogade via en sits, spänd mellan stakarna och fram till medarnas uppåtböjda framändar. Medarna kunde vara antingen järnskodda eller endast "vallade" (kokade i tjära), för att gå lättare i stark kyla. Var medarna tillverkade i trä, kunde detta dock leda till att medarna sprack när man gjorde skarpa svängar. Stakarna var omkring en meter höga och i den nutida modellen försedda med tvärgående stöd upptill. (källa)