Stadsplanering Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder stadsplanering, varianter, uttal och böjningar av stadsplanering

Stadsplanering synonym, annat ord för stadsplanering, vad betyder stadsplanering, förklaring, uttal och böjningar av stadsplanering.

Vad betyder och hur uttalas stadsplanering

Stadsplanering uttalas stads|plan|er|ing och är ett substantiv.

Ordformer av stadsplanering

Singular

stadsplanering
obestämd grundform
stadsplanerings
obestämd genitiv
stadsplaneringen
bestämd grundform
stadsplaneringens
bestämd genitiv

Plural

stadsplaneringar
obestämd grundform
stadsplaneringars
obestämd genitiv
stadsplaneringarna
bestämd grundform
stadsplaneringarnas
bestämd genitiv

Stadsplanering är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Stadsplanering på Engelska

  • city planning, real estate planning

Hur används ordet stadsplanering

  1. Gränd kallas en smal gata avgränsad av höga murar eller hus. Gränden är normalt så smal att biltrafik inte är möjlig på den. Gränder förekommer ofta i de äldre delarna av en gammal stad, medan nutida stadsplanering försöker undvika detta till förmån för en ljus och luftig miljö. (wikipedia.org)
  2. Hektar (förkortning: ha eller HAR) är den enda icke-SI-enhet som är officiellt accepterad för bruk tillsammans med SI-enheterna. Den är i omfattande internationellt bruk för uppmätning av större landområden, och den är legal areaenhet för ägande av mark, planering och förvaltning – inklusive lagfarter, jordbruk, skogsbruk och stadsplanering – inom hela EU. USA och Burma använder istället engelska tunnland (acre). Québec använder en blandning mellan hektar (officiellt), arpent (äldre motsvarighet till tunnland) och acre (officiell enhet från 1760- till 1970-talet). Övriga Kanada använder officiellt hektar, men acre är fortfarande väl spritt. (wikipedia.org)
  3. Begreppet används också i vidare betydelse inom stadsplanering och arkitektur för mark som blivit över efter exploatering. (wikipedia.org)
  4. Industriområden anordnas oftast i utkanten av tätorterna och hålls i modern stadsplanering i görligaste mån skilda från bostadsområdena. Sedan ett antal år tillbaka har man på vissa platser experimenterat med att åter blanda vissa typer av främst lättare industri med bostadsområdena, ungefär som man gjorde fram till början av 1900-talet då bostäderna ofta anlades så nära fabrikerna som möjligt. Framförallt vill man minska reseavstånden mellan hem - industri för att minska på transportväsendets miljöbelastningar som de medför samhället. (wikipedia.org)
  5. Lantmäteri kallas geometrisk uppmätning, kartläggning, och till exempel topografisk beskrivning av mark, skapande av kartor. Används för stadsplanering, utmärkning av ledningsnät, tecknande av tomtgränser m m. I Sverige styrs verksamheten centralt av Lantmäteriet sedan 1974, med regionala och kommunala myndigheter och kontor. Lantmäteriet uppstod i Främre Orienten för bland annat konstbevattning, och spred sig till Europa genom Romerska riket som var känt för sin stadsplanering, sina akvedukter, vägbyggnader, och fälttåg. (wikipedia.org)
  6. Medan stadsplanering bedrivits medvetet mycket länge, så är regionplanering ett mer nutida fenomen. En tidig förespråkare för regionplanering var skotten Patrick Geddes, som i sin bok Cities in Evolution (1915) förespråkade regionala undersökningar som grund för hur städerna skulle kunna utvecklas. Funktionalisternas internationella organisation CIAM (Congrès Internationaux d'Architecture Moderne) slog fast 1933 i sin stadsbyggnadsdeklaration, Aténchartan, att ”stad och landsbygd växer samman som delar av samma regionala enhet. Varje stad är en del av en geografisk, social, kulturell och politisk enhet – region – på vilken deras utveckling vilar. Städer och storstäder kan inte studeras skilt från den omgivande regionen”. En ytterligare inspiratör var den amerikanske sociologen Lewis Mumford, som 1923 var med och grundade Regional Planning Association of America. (wikipedia.org)
  7. Sanering (stadsplanering) (wikipedia.org)
  8. Inom privata tjänsteföretag kan det till exempel handla om att analysera relevant befolkningsprognoser, stadsplanering och klimatförändringar. Där används begreppet samhällsanalys av stora aktörer som ägnar sig åt infrastruktur och samhällsplanering , men också av företag verksamma inom kommunikations- och påverkansarbete. Inom offentlig förvaltning - till exempel regioner och kommuner - finns ofta avdelningar för samhällsanalys, vars uppdrag är att till exempel ta fram fakta och statistik, göra analyser, uppföljningar och utvärderingar. Inom universitetsvärlden används begreppett som ett paraplybegrepp för utbildningsprogram som syftar till att bidra med kunskap om olika samhällsfenomen, om människors livsvillkor och frågor som rör samhällens organisering. Utbildningsprogrammen återfinns på en rad olika lärosäten och innehåller olika ämneskombinationer där man kan få examen i exempelvis sociologi, statsvetenskap, ekonomisk historia, filosofi och kulturgeografi. (wikipedia.org)
  9. Samhällsplanering omfattar riktlinjer för utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer, infrastruktur och miljö. Samhällsplanering inbegriper stadsplanering och hur samhällsintressen skall utvecklas. Till samhällsplanering hör ekonomisk och social planering. (wikipedia.org)
  10. Det är oklart vem som först definierade och använde begreppet men det används i huvudsak inom antropologi, sociologi, landskapsarkitektur och även etnologi och arkitektur. Den svenska socialantropologen Lars Dencik använde begreppet 1989 för att beskriva barns sociala nätverk. Den tyska historiker Hasso Spode under år 1994 och den tyska antropologen Elisabeth Katching-Fasch under år 1998 använder begreppet för att beskriva "staden som "sociotop" av multikulturella livsstilar". Den tyska landskapsarkitekten Werner Nohl har använt begreppet under 1990-talet för att beskriva olika stadstypers sociala sammansättning. Begreppet har under 2000-talet fått en omfattande användning inom svensk stadsplanering. Den första[källa behövs] sociotopkartan gjordes år 2000 [1] av landskapsarkitekt Alexander Ståhle vid Stockholms stadsbyggnadskontor. Kartan, som bygger på enkätundersökningar, intervjuer, och fältobservationer, visar hur Stockholms stads offentliga platser och grönområden används och upplevs av stadens invånare, samt om de är lokala eller regionala. Kartan är ett underlag för stadens övergripande planering och byggande. (wikipedia.org)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland 39000 synonymer samt 91000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.