Vad betyder och hur uttalas statsrätt
Statsrätt uttalas stats|rätt.
Ordformer och varianter av statsrätt
Singular
- statsrätt
- obestämd grundform
- statsrätts
- obestämd genitiv
- statsrätten
- bestämd grundform
- statsrättens
- bestämd genitiv
Statsrätt är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet statsrätt
Landslagens konungabalk åter ansågs århundraden igenom innehålla statsskickets grundvalar. Den lade emellertid ej några snäva band på statsskickets utveckling, och dess stadganden blev f. ö. i många avseenden fullständigade eller ändrade genom senare författningar. Det för den svenska laghistorien egendomliga draget att statsrättens huvudregler sammanförts med den övriga offentliga rätten och privaträtten i en och samma lagkodifikation, medförde, att strävandena att åstadkomma en ny lagbok berörde alla dessa rättens områden, så länge denna anordning ansågs behöva bibehållas.
Suveränitet är en term inom statsrätt och internationell rätt som åsyftar i sin moderna betydelse den högsta politiska makten i samhället samt självständighet (autonomi) från yttre kontroll. Begreppet kommer från suverän, som i äldre nomenklatur är en monark eller härskare, som suveräniteten ofta tillhör i kraft av ämbetet.
Statsrätt är sammanfattningen av de rättsnormer, som har till föremål organisationen av utövandet av statens tvångsmakt och statsmaktens förhållande till de densamma underkastade individerna och samhällena.
