Statsrådsberedning Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder statsrådsberedning, varianter, uttal och böjningar av statsrådsberedning

Statsrådsberedning synonym, annat ord för statsrådsberedning, vad betyder statsrådsberedning, förklaring, uttal och böjningar av statsrådsberedning.

Vad betyder och hur uttalas statsrådsberedning

Statsrådsberedning uttalas stats|råds|be|red|ning och är ett substantiv.

Ordformer av statsrådsberedning

Singular

statsrådsberedning
obestämd grundform
statsrådsberednings
obestämd genitiv
statsrådsberedningen
bestämd grundform
statsrådsberedningens
bestämd genitiv

Plural

statsrådsberedningar
obestämd grundform
statsrådsberedningars
obestämd genitiv
statsrådsberedningarna
bestämd grundform
statsrådsberedningarnas
bestämd genitiv

Statsrådsberedning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet statsrådsberedning

  1. Statsrådsberedningen gav 1963 ut en promemoria med språkliga rekommendationer för propositioner, en pm som omarbetades 1965 i samråd med Institutet för svensk språkvård. 1967 kom skriften Språket i lagar och andra författningar. Den hade utarbetats av Georg Ericsson, rättschef vid statsrådsberedningen och Bertil Molde, chef för Institutet för svensk språkvård. Skriften innehöll råd om hur man skrev begriplig sakprosa och tog bland annat upp. (källa)
  2. Som ambassadör och från 1999 statssekreterare i Statsrådsberedningen var Danielsson en av statsminister Göran Perssons närmaste medarbetare. Han administrerade Sveriges EU-politik och andra utrikesfrågor. (källa)
  3. Varje departement leds av en departementschef som är statsråd, vanligen kallad minister. Statsministern är myndighetschef och chef för Statsrådsberedningen medan Förvaltningsavdelningen leds av en opolitisk förvaltningschef. Vid sidan av statsministern och departementscheferna finns också andra statsråd. De kallades tidigare för konsultativa statsråd eller minister utan portfölj. I dag har även dessa statsråd egna ansvarsområden och är knutna till ett departement eller till Statsrådsberedningen. Exempel på sådana ministrar som inte är departementschefer är EU-ministern och biståndsministern. (källa)
  4. Kommissionen överlämnade 14 juni tsunamibanden (SOU 2007:44) i vilken slutsatserna inte förändras väsentligt jämfört med utredningen Sverige och tsunamin – granskning och förslag i de flesta hänseenden med ett undantag – Statsrådsberedningen. Kraftig kritik uppkom mot statsrådsberedningen och statssekreterare Lars Danielsson. Danielsson var den 26 december jourhavande beslutsfattare och skulle hålla sig själv informerad, informera statsministern och vid behov avgöra vilket departement som skulle leda arbetet vid händelser som berör flera departement. Utredningen konstaterade att i ljuset av den information som framkommit sedan föregående rapport "... framstår Danielssons insatser som otillräckliga. För detta måste han kritiseras.". (källa)
  5. Efter den borgerliga valsegern 1991 utsågs han till politiskt sakkunnig i statsrådsberedningen med samordningsansvar för social-, civil-, kultur- och utbildningsdepartementet i samordningskansliet. 1993 utsågs han till politiskt sakkunnig samt rådgivare för statsminister Carl Bildt vid statsrådsberedningen och arbetade bland annat som dennes talskrivare. (källa)
  6. Han var pressekreterare hos Europa- och handelsminister Mats Hellström vid folkomröstningen om svenskt medlemskap i Europeiska unionen 1994 och blev sedan diplomatisk rådgivare till EU:s valobservatörsmission till de första palestinska valen 1996. Odlander var presschef vid Utrikesdepartementet 1997–1999 och utsågs sedan till ambassadråd och chef för politiska avdelningen vid ambassaden i London 1999–2002. År 2002–2004 var han, under statsminister Göran Persson, sakkunnig vid statsrådsberedningen med ansvar för EU-frågor. Han arbetade bland annat med EU:s östutvidgning, europeisk säkerhetspolitik och EU:s fördragsändringar. Han samordnade den svenska folkomröstningen om Euron vid statsrådsberedningen. (källa)
  7. Den 8 februari 2007 beslutade regeringen att återinkalla 2005 års katastrofkommission med uppgift att återuppta sitt arbete. Kommissionen överlämnade 14 juni (SOU 2007:44) Tsunamibanden. Utredningens direktiv var i allt väsentligt de samma som i det ursprungliga uppdraget från januari 2005 och även i denna utredning fick kommissionen frihet att själva överväga andra frågor som de fann motiverade. Efter den första utredningen fanns vissa obesvarade frågor och två oklarheter som kommissionen själva pekar på är Lars Danielssons uppgift att han tidigt på morgonen själv informerades och sökte information samt att han kontaktade statsminister Göran Persson på morgonen. Även frågan om de motstridiga uppgifter Hans Dahlgren och Lars Danielsson lämnat om huruvida det förekommit telefonsamtal mellan dem var oklar och i den första utredningen kunde kommissionen inte lägga något eget ställningstagande i fråga om kontakterna mellan dem. I den andra utredningen konstaterar kommissionen att materialet på banden inte väsentligt förändrat bilden av hanteringen av katastrofen på de flesta av de berörda delarna av Regeringskansliet - Förvaltningsavdelningen, Utrikesdepartementet och andra departement. Det förhåller sig dock annorlunda med frågan om Statsrådsberedningen. (källa)
  8. Hans Gustaf Allan Wessberg, känd som H.G. Wessberg, född 26 april 1952 i Johannebergs församling i Göteborg, död 29 mars 2018 i Stockholm, var en svensk politiker (moderat) och ämbetsman. Han var från juni 2011 fram till sin död ledamot i Europeiska revisionsrätten. Wessberg var statssekreterare i regeringen Reinfeldt 2006–2010, och var från 8 november 2007 till 21 oktober 2010 statssekreterare i Statsrådsberedningen såsom statsministerns statssekreterare med bland annat samordnings- och krisledningsansvar inom regeringskansliet. Han var en av två förhandlare i Sverigeförhandlingen. (källa)
  9. Oavsett om det finns ministrar med olika befogenheter eller ställning inom ett lands regering, brukar ändå den ledande ministern åtnjuta en särskild ställning. Under i politiska system som tillämpar parlamentarism brukar denna minister ofta kallas premiärminister, men även andra benämningar förekommer som statsminister, chefsminister, ministerpresident, eller konseljpresident. Denne ledande minister är vanligtvis regeringschef och enligt konstitutionell praxis brukar hela regeringskabinettets ställning vara beroende av denne. Det vill säga att om regeringschefen tvingas avgå faller även hela regeringen. Regeringschefen har heller inget eget ministerium utan är endast sammankallande för övriga ministrar, men i utvidgad mening skulle man kunna säga att regeringschefen är ytterst ansvarig för hela regeringsapparaten. I Sverige är statsministern chef för Regeringskansliet, en myndighet som omfattar Statsrådsberedningen, Förvaltningsavdelningen och de olika departementen. (källa)
  10. Rättschef inom regeringskansliet är Per Hall på statsrådsberedningen sedan 2015. Rättschef på Utrikesdepartementet är Carl-Henrik Ehrenkrona sedan 2002 och på Finansdepartementet, Erik Nymansson, vilken även är expeditionschef. På justitiedepartementet finns tre rättschefer. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.