Svart Synonymer Betyder Uttal

• bäckmörkt
• neger

Hur används ordet svart

1. I figuren nedan adderas vektor v₁ (blå) och vektor v₂ (grön) och bildar resultantvektorn v (svart). Detta illustreras genom att den blå vektorn läggs ut först och vid dess spets startar den gröna vektorn, den svarta vektorn har sin startpunkt i den blå vektorns stjärt och sin slutpunkt vid den gröna vektorns spets. Om v₂ och v₁ adderas istället så börjar man med den gröna vektorn först och lägger sedan på den blå. Som synes i figuren skapar de blå och gröna vektorerna en parallellogram vars diagonal utgörs av den resulterande vektorn. (källa)
2. Observera att alla ätterna först i vår tid har kallats vid "namn". Natt och Dag till exempel (kanske Sveriges äldsta riddarsläkt) förde redan under tidig medeltid en delad sköld i svart och vitt men de kallade sig inte Natt och Dag för det. I själva verket tvingades sentida ättlingar att börja använda detta familjenamn under 1700-talet. Medeltida ätter kallas därför efter vad skölden liknar, och inom parentes: till exempel (rosor under stjärna), eller (tillbakaseende ulv). Andra, som ätten Trolle, skrivs Trolle utan parentes men först när de själva börjar kalla sig det i något brev e.d. (källa)
3. Andra förekommande benämningar är svart brunkol, svart bärnsten. Den tyska benämningen är Gagat, den engelska jet (därav jet-black, kolsvart). (källa)
4. Svart och gul galla ansågs under antiken och medeltiden enligt humoralpatologin tillhöra de fyra kroppsvätskorna, vilket gav den stor symbolisk betydelse, inte minst för temperamentet, där gallan ansågs stå för det hetsiga, aggressiva hos en kolerisk person. Ordet "galla" används än i dag som benämning på hätsk och innehållslös kritik: "spy galla över någon". Svart galla ansågs bildas i mjälten, och överskott orsaka depression hos en melankolisk person. (källa)
5. I Stockholms kommun är gatunamnsskyltar enhetliga, vita med svart text, gatunamnet står överst och under en horisontell linje finns husnummer med stor text och kvartersnamnet med lite mindre text. Stavningen sker alltid med stora begynnelsebokstäver om gatunamnet består av flera ord. På liknande sätt stavas kvartersnamnet med undantag för förkortningen av ordet "kvarter", det stavas med liten begynnelsebokstav och skrivs kv., till exempel kv. Ugglan Större. I Huddinge kommun har gatunamnsskyltar utformats liknande Stockholms, dock saknas kvartersangivelse. I Visby innanför ringmuren är gatunamnsskyltarna vita med svart text i frakturstil för att harmoniera med bebyggelsen. Uppsala har kvar den klassiska utformningen av gatuskyltar, vit text på blå grund. Skylten är oftast emaljerad och anger även kvartersnamnet. (källa)
6. Generalen fick sina fyra stjärnor i samband med tjänsteställningsreformen 1972 då graden överste av 1:a graden infördes. Efter 2000 ersattes överste av 1:a graden med brigadgeneral, varpå stjärnorna samma år för generalspersoner blev av svart brodyr. Vid införandet av uniform m/1939 och uniform m/1958 var stjärnorna ursprungligen gjorda i bronsbrodyr, vilket under 80- eller 90-talet övergick till guldbrodyr. (källa)
7. Geparden har långa, tunna ben och en smal kropp. Trampdynorna är tjocka och täckta med fjälliknande hud. Huvudet är litet och runt och svansen är lång. Pälsen har en gulfärgad ton och är prickig i svart. Geparden kännetecknas av att den har "tårränder", det vill säga en mörk rand under ögat och regelbundna fläckar. Den mörka randen under och runt ögat är fördelaktig då den dämpar effekten av solljus så att geparden inte blir bländad då den främst jagar under dagen. Geparden är ett av få kattdjur som inte kan dra in sina klor fullständigt, på grund av det används de inte för att fälla bytet. Klorna hjälper geparden att få ett bättre grepp i marken när den springer. Geparden har en klo högre upp på benet som är längre och vassare så den kan hålla kvar bytesdjuret. (källa)
8. Getapeln växer som buske eller lågt träd, och blir uppemot 8 meter högt. Grenspetsarna har långa tornar. Dess blad är fintandade och brett ovala med en antydan till hjärtform  och en typisk vridning av spetsen. Blommorna är gröngula och små, blomställningen är knippen i bladvecken. Frukten är en stenfrukt med tre kärnor, först röd och sedan svart, och den är giftig. Giftet är irriterande på magslemhinnorna och ger rödfärgad urin. (källa)