Tala Synonymer Betyder Uttal

• dryfta
• knysta
• konversera
• orera
• prata
• pratar
• samtala
• snacka
• språka
• säga
• ta till orda
• yttra

Hur används ordet tala

1. Glöm snacket om butiksdöden. Nya uppgifter visar att det numera går att tala om rena rama butiksapokalypsen på andra sidan Atlanten. (källa)
2. Så kunde legenden tala, men bättre än den skulle den opoetiska, psykologiska analysen kunna förklara den stämning av landsflykt ur en hopstörtande diktarvärld, som omsusar Strindbergs verk vid 1880-talets slut och 1890-talets början och visa, hur det kommit sig, att en av vår vitterhets frodigaste inbillningar, ett av vår poesis rikaste sinnen mitt i mannaårens kraft velat abdikera för att i stället söka vinna forskarens så mycket torrare lager. Den psykologiska analysen skulle resonera ungefär så här. (källa)
3. En av ornitologins äldsta förgrundsgestalter är Plinius d.ä. som levde under det första århundradet efter Kristus. Han skrev samlingsverket Naturalhistoria vars tionde band hette Om fåglarna. Plinius d.ä var dock inte en ornitolog i dagens mening utan snarare en samlare av den information som då fanns tillgänglig i andra skrivna eller muntliga källor. Mycket är exempelvis hämtat från Aristoteles naturhistoriska encyklopedi. Resultatet blev att hans "fågelbok" innehåller en mängd fåglar han själv aldrig ens sett och andra fåglar som idag bara är mytiska djur som exempelvis Fågel Fenix. Trots att denna bok varit utgångspunkt för många av de vetenskapliga namn som fåglar har idag så är det med denna bok precis som med många andra historiska zoologiska skrifter svårt att tyda vilka fåglar som författaren skriver om. (källa)
4. I Sverige råder inget advokattvång, vilket innebär att en person som ska uppträda inför domstol som kärande, svarande, målsägande eller tilltalad inte är tvingad att göra detta genom ombud. I Sverige råder heller inte advokatmonopol, vilket innebär att i Sverige får vem som helst uppträda inför domstol som ombud eller biträde för andra personer. En offentlig försvarare, som ersätts med skattemedel, kan utses till den som är misstänkt för ett brott. (källa)
5. Det finns två olika typer av generationer, familjär eller kulturell. Familjär är den man oftast talar om och då handlar det om mor, far och mor- och farföräldrar. Det är ett släktled. Mor- och farföräldrar, föräldrar och barn är exempel på tre vanliga generationer. (källa)
6. Georgier eller kartveler är ett sydkaukasiskt folk om ungefär sex miljoner människor, varav nästan fyra miljoner lever i Georgien där det är den dominerande folkgruppen, cirka 200 000 i Ryssland och cirka 150 000 i USA och ca 20 000-50 000 i Iran . De talar främst georgiska, ett kartvelskt språk, skrivet med det georgiska alfabetet, vars tidigaste föregångare, gammalgeorgiskan, är från 430 f.Kr. (den variant man använder idag användes från början av militären). Georgierna är närmast släkt med tjetjener, abchazer och ingusjer. Som undergrupper till georgierna (ibland som samlingsnamn kallade kartveliska folk) räknas megreler, svaner, lazer och Adzjarer. (källa)
7. En holistisk analys förutsätter alltid att det är meningsfullt att tala om en helhet av något slag. Om man försöker applicera gestaltpsykologin på till exempel omöjliga figurer märker man att alla delar kan förklaras i förhållande till en upplevd helhet, men helheten är i detta fallet den illusion som bilden verkar genom. Vad gäller omöjliga figurer kommer så att säga inte gestaltpsykologin åt helheten. (källa)
8. I turneringar eller kvalspel talar man ofta om ett gruppspel, då serierna oftast anses för korta för att benämnas serie. I till exempel VM i fotboll för herrar leder detta oftast direkt till slutspel för de bästa lagen, men vid världsmästerskapet i ishockey för herrar brukade åren 1997-2011 först en mellanrunda vänta. Inom CONMEBOL i Sydamerika VM-kvalar dock sedan VM 1998 tio lag om platsen i fotbolls-VM. (källa)
9. Under 1920-talet började vad som än idag är en debatt, om huruvida människans gruppbeteende bör ses ur ett individuellt perspektiv eller som en del i ett större system. Trotter, Freud, Le Bon och Durkheim var några av de teoretiker som diskuterade om man i gruppsituationer kan tala om en grupp utifrån ett medvetande, en gruppkänsla. Tanken att människor i grupp har en tendens att agera på annorlunda sätt än de skulle göra individuellt. Freud kallade detta fenomen gruppsjäl med Durkheim syftar till ett kollektivt medvetande. Grupptryck, lynchmobbar etc. är några av de uttryck detta beteende kan ta sig i dess mest extrema situationer. Allport hävdar dock att det är oväsentligt att tala i termer om gruppsjäl eftersom det är ovetenskapligt. Om man istället studerar den enskilda individen kan man undvika ytligheter som gruppsjäl och liknande begrepp och således komma närmare sanningen. (källa)