Vad betyder och hur uttalas tidningsmannabana
Tidningsmannabana uttalas tid|nings|manna|bana.
Ordformer och varianter av tidningsmannabana
Singular
- tidningsmannabana
- obestämd grundform
- tidningsmannabanas
- obestämd genitiv
- tidningsmannabanan
- bestämd grundform
- tidningsmannabanans
- bestämd genitiv
Plural
- tidningsmannabanor
- obestämd grundform
- tidningsmannabanors
- obestämd genitiv
- tidningsmannabanorna
- bestämd grundform
- tidningsmannabanornas
- bestämd genitiv
Tidningsmannabana är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tidningsmannabana
Sjöberg avlade 1900 studentexamen i sin hemstad, startade sin tidningsmannabana 1901, blev 1903 medarbetare på Stockholms Dagblad och var notischef där 1906–1907. Han var 1907–1912 sekreterare i Nationalförbundet för Skåne och 1912-1918 redaktör och utgivare av Göteborgs Aftonblad. Sjöberg var verkställande direktör i Presstelegrambolaget 1919–1920 och i Stockholms Dagblad 1920–1931, ansvarig utgivare för Aftonbladet 1932–1933, verkställande direktör i Steinsviks förlag 1944–1947.
Gustaf Ericson var bondson och efter några års studier i Uppsala blev han medarbetare vid Östgöta Correspondenten 1882–1884 och Aftonbladet 1884–1886, och förvärvade 1886 (troligen med hjälp av släktingar) Motala Posten, vars redaktör han var till 1893 då han övergick till Svenska Dagbladet, som han lämnade 1896. Därefter fortsatte sin tidningsmannabana med ett inhopp på Göteborgs Aftonblad 1896–1897 och sedan som utgivare av och redaktör för Helsingborgs-Posten Skåne-Halland 1897–1905, huvudredaktör för Vårt land 1904–1908, vd för Göteborgs Morgonpost 1911–1912 och 1913–1921 och redaktör för Lunds Dagblad 1923–1935 (ägare från 1911). Någon tid ägnade han sig också åt finansiell utredningsverksamhet.
Pichon började 1878 sin tidningsmannabana och blev 1880 medarbetare i Clemenceaus tidning Justice. Han invaldes 1882 i Paris municipalråd och blev 1885 ledamot av deputeradekammaren, där han slöt sig till yttersta vänstern. Vid 1893 års val föll Pichon igenom, blev 1894 franskt sändebud hos republiken Haiti, 1896 i Rio de Janeiro och 1897 i Peking, där han bland annat hade att utstå legationernas belägring under boxarupproret 1900. Från Peking förflyttades han 1901 som generalresident till Tunisien, gjorde sig där bemärkt för administrativ duglighet och valdes i januari 1906 till senator (för Jura).
