Tinning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tinning

1. Hos ryggradsdjuren är underkäken eller mandibeln den rörliga komponenten. Den är ledad i sina bakre utskott eller rami (singular ramus), i närheten av skallens tinning. När ordet käke används i singular avses ofta underkäken. Överkäken eller maxillan är mer eller mindre fast ansluten till skallen och består av två hopfogade ben, maxillor. Om maxillorna och närliggande strukturer inte blir fullständigt hopfogade uppstår käkspalt. Maxillorna bildar delar av den hårda gommen och 'golvet' i näshåligheten. Käkarna brukar vanligtvis hysa tänderna eller bildar basen till vilken en näbb är ansluten. (källa)
2. De strukturer i nackloben (occipitala loben), som är kopplade till synen i första hand, är blott början på de visuella processerna i hjärnan, för visuella intryck är väsentliga delar av den neurala aktiviteten i både tinning-, hjäss och pannloben. Den mångfacetterade visuella informationen som primärt når nackloben organiseras i synbarkens primära, sekundära och tertiära områden (V1-V5) och skickas vidare till de övriga delarna av hjärnan genom två huvudflöden: det ventrala flödet (för nedan) in i tinningloben (temporalloben) ansvarar för igenkänning av objekt och det dorsala flödet (för ovan), som går in i hjässloben (parietalloben) och går fram längs centralfåran, ansvarar för de rörliga synintrycken. Hanteringen av färgseendet som genomsyrar stora delar av nackloben (V1, V2, V4, V8) har nyligen visat sig vara en integrerad och avgörande del i avläsning av visuellt djup, positioner, rörelser och objektstrukturer. (källa)
3. Tinning är huvudets sidotrakt mellan den yttre ögonvrån och örats övre del. Underlaget är det av en platt tuggmuskel täckta tinningbenet, ett av de större huvudskålsbenen, vilket med en sagittalt ställd skiva bildar en stor del av kraniets sida, går ned och in i skålens bas, med hörselgången på utsidan och hörselorganet inuti, samt med ett utsprång framåt bildar okbågen och baktill utskjuter ett annat nedåt: vårtutskottet. Benskivan är tunn och utgör skålens svagaste del (näst ögonhålans väggar). Största delen av skivans taggiga kantfog, tinningsömmen, vilar utanpå hjässbenet. (källa)