Titandioxid synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas titandioxid

Titandioxid uttalas tit|an|di|ox|id.

Ordformer och varianter av titandioxid

Titandioxid är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet titandioxid

I Sverige har ockrorna oftast sålts som blandningar, med namn som gulockra, guldockra, ljusockra och, mörkockra. och i äldre litteratur kan man också hitta ord som gulåker eller åkergult (gulockra) och brunrot (från tyska Braunrot = brunröd). År 1912 introducerades en normalfärgserie för konstnärsfärger, och därmed etablerades ett mera enhetligt språkbruk inom konstmåleriet. De konstnärsfärger som idag marknadsförs som ljusockra (extra ljus), ljusockra, guldockra och mörkockra utgörs dock inte av naturliga jordpigment utan är blandningar av naturliga och syntetiska järnoxider. I vissa fall kan de även ha inblandning av andra pigment, som till exempel det vita pigmentet titandioxid i något fall av ljusockra (extra ljus).

Korund har en hårdhetsgrad av 9 på Mohs hårdhetsskala och lär vara det hårdaste material som varken innehåller kol eller bor, bortsett från en nyupptäckt form av titandioxid som lär vara ännu hårdare än kubisk bornitrid – bara varianter av rent kol (diamant) är hårdare.

Det finns redan åtskilliga exempel på nanoteknik inom dagens industri och i vissa fall är det först på senare tid man har uppmärksammat att det man sysslat med i många år faktiskt är nanoteknik. De flesta exemplen på detta är användning av nanopartiklar: slitstarka däck, tillverkning av målarfärg och cement, UV-filter i solkräm och så det äldsta exemplet av alla, färgat glas. Idag tillverkas flera ton nanopartiklar av titandioxid om dagen och magnetiska nanopartiklar för hårddiskar eller bandmedia är också storindustri. Nanostrukturerade ytor som inte repas och inte blir smutsiga har börjat dyka upp i stekpannor och på byxor.

Vanliga ingredienser i puder har varit olika typer av stärkelse och mjöl av vete, råg eller korn. Potatisstärkelse som ansiktspuder marknadsfördes av grevinnan Eva Ekeblad i Sverige på 1700-talet. Risstärkelse användes i Japan, och ingår fortfarande i en del moderna puder medan mjölet har gjort sitt som puderingrediens. Blyföreningar har varit flitigt använda, och troligen har en icke föraktfull mängd kvinnor dött av de giftiga varianterna av blyvitt. Krita, zinkoxid, titandioxid och kaolinlera är ofta använda ingredienser. För att ge skimmer i puder användes förr pärlemor eller ostronskal, idag används främst finmalet glimmer.

Titandioxid, som inte släpper igenom ljus, används i solkrämer, smink och målarfärger.

Titandioxid är en oxid av titan. Den kemiska formeln är TiO2. Ett äldre föråldrat namn är titansyra.

Titandioxid på Engelska

titanium dioxide