Vad betyder och hur uttalas tornkrönt
Tornkrönt uttalas torn|krönt.
Ordformer och varianter av tornkrönt
Tornkrönt är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet tornkrönt
Grönsös corps de logi uppfördes under åren 1607–1611 med Johan Skytte som byggherre. Stenhuset byggdes av gråsten och murtegel, efter franska förebilder, möjligtvis Palais du Luxembourg i Paris som tillkom ungefär samtidigt. Grönsö fick ett tornkrönt sadeltak, takryttare, rikt utsirade fasader och fyra rektangulära hörntorn med lanterniner. Teglet kom troligen från Grönsös eget tegelbruk. I slottets museum finns en tegelsten med årtal 1611 och namnet Nicolaus Pahr som kan syfta på murmästaren som ledde bygget. Emellertid står det endast bokstäverna PA..på tegelfragmentet. Troligare är väl att det är tegelslagarmästaren vid gårdstegelbruket som har hugfäst tillkomstår och mästarnamn. I senare tid har tegelbruksstämplarna standardiserats med brukets initialer. Arkitekten är okänd men enligt en hypotes kan flamländaren Hans Fleming varit ansvarig arkitekt. Den anspråksfulla utformningen och dimensionerna talar snarare för en skolad arkitekt eller byggmästare än en murmästare.
Ett gårdshus från 1883 i Kvarteret Skogen har en vanlig låg källarsockel. Storebackegatan 10-12 byggdes som en fortsättning av Repslagaregatan 1 – i samma taklisthöjd men utan landshövdingehusets hela bottenvåning. Detta berodde på en särskild inskränkande bestämmelse för denna typ av hus i 1895 års byggnadsordning. Sockeln behövde minska i höjd på grund av gatans stigning från bottenvåningen vid hörnet till en allt djupare källare. Hörnhuset vid Repslagaregatan 1 och Storebackegatan 10 har det stora gemensamma gårdsrummets nedre plan i en betydligt lägre nivå än gatunivån. Därför var 10:ans källarsockel endast "landshövdingehusmässig" på gårdssidan. Sammanfogningen i gathörnet av den äldre och den yngre byggnaden är diskret utförd – ett tornkrönt "burspråk" döljer skarven mellan sadeltaket och det brutna taket. Fasadarkitekturen ger sken av att vara gemensam.
