Traumatisera synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas traumatisera

Traumatisera uttalas traum|at|is|era [-aum-] -de; mest i pass..

Ordformer och varianter av traumatisera

Traumatisera är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet traumatisera

Fettnekros bildas när lipas verkar på fettvävnad, exempelvis vid pankreatit. Fettnekros kan också vara av traumatiskt slag, cellerna krossas helt enkelt av ett yttre våld. Platsen för den traumatiserade fettnekrosen kommer att få tydliga sjok av bindväv, dessa är ofta en differentialdiagnos till bröstcancer.

Sedan slutet av 1990-talet har krisbearbetning ifrågasatts. I studier har man bland annat funnit att ensessionskrisbearbetning inte kan visas förebygga posttraumatisk stressproblematik. Man har även funnit att krisbearbetning i många fall inneburit en återupprepning av den traumatiska upplevelsen för de drabbade. Man talar om en retraumatisering. I alltför heterogena grupper, sammansatta av personer med olikartade upplevelser av en händelse, har krisbearbetning kunnat traumatisera dem som inte var så hårt drabbade genom att de fått lyssna till detaljerade och obehagliga upplevelser från de mer direkt drabbade. I detta fall talar man om en sekundärtraumatisering. Dessa och andra fynd har bidragit till att de rekommendationer som idag ges av nationella expertcentra, exempelvis NICE (National Institute for Health and Clinical Excellence) i England, inte inkluderar regelmässig krisbearbetning. Användningen av krisbearbetning för primära, tertiära och övriga drabbade är det som mest ifrågasätts där det i stället ses som önskvärt med "Screen and Treat", vilket innebär att traumatiserade personer bedöms, och endast de som uppvisar tecken på posttraumatiskt stressyndrom eller andra posttraumatiska besvär, som till exempel depression, ska behandlas.

Den brittiske psykiatern Derek Summerfield har utifrån en socialkonstruktivistisk synvinkel kritiserat att det beskrivna tillståndet diagnosticeras som en psykisk störning. Grunden för kritiken är att diagnosen ställer upp en norm för hur en människa bör bete sig efter trauman och fortfarande betraktas som normal, och att vissa enligt Summerfield normala reaktioner på abnorma händelser därmed medikaliseras. Traumatiska minnen efter ett trauma är, menar Summerfield, normala. Även i fall när traumatiserade människor psykologiskt sett är dysfunktionella, borde psykiatrin överväga huruvida det är korrekt att klassificera lidandet som en sjukdom, vilket sker genom diagnosticering. Summerfield menar vidare att diagnosen används politiskt för att tillskriva vissa våldsmän offerstatus, vilket leder till att deras missgärningar avskrivs som sjukdomsutbrott.

Heiligs forskargrupp studerar mekanismer bakom beroendesjukdomar och deras koppling till stress. Forskningen fokuserar bl.a. på mekanismer bakom att vissa individer väljer beroendemedel framför naturliga, friska belöningar, och fortsätter med sitt bruk trots negativa konsekvenser. En viktig grupp där detta studeras är personer som varit traumatiserade som barn, något som ugör en särskild riskfaktor för beroendeutveckling. Målet med forskningen är främja utveckling av nya, effektiva behandlingsmetoder.