Trettonhelg synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas trettonhelg

Trettonhelg uttalas tret|ton|helg äv. tret|ton|de|helg.

Ordformer och varianter av trettonhelg

Trettonhelg är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet trettonhelg

En julgransplundring, Knutsfest eller Knutsdans är en tradition i samband med att julen tar slut, som innebär att man bland annat "klär av" och "kastar ut" julgranen och ställer undan advents- och julsakerna, vilket i Sverige ofta sker på tjugondag Knut, som infaller den 13 januari. Många julgransplundringar hålls dock någon närliggande dag. I äldre svensk tradition, och på många håll i Europa tar julen slut en vecka tidigare, efter trettonhelgen. Förändringen i Sverige skedde under 1600-talet med anledning av en kyrkohögtid med åtta dagars efterfest (oktav).

En julkonsert kallas de konserter med advents-, Lucia- och julmusik som brukar hållas i konserthus, inomhusidrottsarenor och kyrkobyggnader från första advent och fram till trettonhelgen. Sångerna brukar varvas med tal om julens innebörd, till exempel någon som läser och berättar om julevangeliet. Ofta medverkar kända artister och grupper, men annars är det vanligt med lokala körer.

Det finns olika teorier om varför julens avslutande flyttades fram. I de flesta av de julfirande länderna avslutas julen fortfarande med trettonhelgen. Folklivsforskaren Ebbe Schön menar att den lutherska kyrkan ville stärka kyrkolivets ställning genom att utöka julen. Knut som då redan var intimt förknippad med julens slut följde då så att säga med i flytten av julavslutningen.

Trettondagsafton infaller den 5 januari, dagen före Trettondedag jul, i det kristna julfirandet. Man firar Trettonhelgen till minne av den dagen då de vise männen kom till den nyfödde Jesus i Betlehem för att ge Jesus sina gåvor, vägledda av Betlehemsstjärnan.

Bisysslan och dess olika moment utfördes under uppehållsperioder i jordbruksarbetet. Under våren höggs ved för eldning i förindustriella kalkugnar, fältugnar (kallas kalkmått på Rättviksmål). Under sommaren bröts kalksten i kalkbrott och vid vinterns första snöfall fraktades stenen från kalkbrottet till en närbelägen fältugn med hjälp av släde. Bränningen av kalksten påbörjades med start efter trettonhelgen och pågick på heltid under nästkommande veckor. En bränning tog en vecka, inräknat isättning i ugnen, bränning och rivning av ugnen. En flitig kalkbrännare han bränna 5-6 ugnar per år. Kalken utfraktades därefter med hjälp av släde till andra delar av Dalarna eller Sverige.

I bland annat spanska jultraditioner har de tre vise männen samma roll som jultomten (och trettonhelgen som julafton/juldagen) längre norrut i Europa. På katalanska kallas de tre gestalterna Reis Mags eller Reis d'Orient, (Mager-kungarna eller Kungarna från Östern) med Melcior (med långt skägg och europeiskt ursprung, överräcker guld till Jesusbarnet), Gaspar (yngre, utan skägg, och från Asien, överräcker rökelse till Jesusbarnet) och Baltasar (mörkhyad och från Afrika, klädd i arabiska kläder, överräcker myrra till Jesusbarnet). Först i slutet av 1300-talet infördes dock traditionen att låta Baltasar vara afrikanen av de tre. Jultraditionerna kring de tre vise männen är också väl spridda i Latinamerika. Kortformen Reyes (spanska) respektive Reis (portugisiska och katalanska) har i iberiska områden veckorna runt nyår ofta endast en betydelse, och i den årliga trettondagsparaden (spanska: Cabalgata de Reyes Magos, katalanska: Cavalcada de Reis) på trettondagsafton står de tre vise männen i centrum.