Tråkigt Synonymer Betyder Uttal

• trist
• träligt

Hur används ordet tråkigt

1. Filmen handlar om ett gäng tjejer som gillar äventyr som till exempel forsränning och bergsklättring. De tar hellre risker än har tråkigt. Juno (Natalie Mendoza) är ledaren i gruppen, men det är kring Sarah (Shauna Macdonald) det mesta kretsar. Sarah, som miste sin man och sin lilla dotter i en bilolycka börjar, sedan ett år gått, komma tillbaka till ett normalt liv. Nu ska väninnorna samlas, denna gång för att utforska ett grottsystem i USA. Men saker och ting går snett. Grottan rasar samman och de går vilse under jorden. Det är inte bara det kompakta mörkret som hotar dem, det finns också något annat där nere i grottorna – något som är ute efter dem. I skräckens stund skakas gruppen av spänningar och svek och sammanhållningen sätts på prov. Snart hotas de inte bara av det okända utan också av varandra. (källa)
2. Monotoni, av grekiskans monos en/ensam och tonos ton, betyder enformig eller entonig, men med tiden har betydelsen förskjutits mot att även innefatta betydelserna ständig upprepning samt även trist och tråkigt. (källa)
3. Perifras är en stilfigur som är en omskrivning av ett välbekant ord eller begrepp. I omskrivningen låter man det vanliga uttrycket ersättas av ett annat uttryck som tar sin utgångspunkt i någon egenskap hos det betecknade. Om man kallar sitt parti vid ett namn, till exempel "Framtidens parti", som inte är det officiella namnet, så blir det en perifras. Alltså är en perifras när man döper om något, eller kallar någonting för något annat än vad det egentligen heter, till exempel ett smeknamn. Stilfigurer används för att utsmycka talet, det tillhör elocutio i Partesmodellen. För att förstärka viktiga delar i talet används tre retoriska grepp: upprepning, variation och stegring. Dessa ligger till grund för de språkliga formlerna stilfigurer. När det gäller stilfiguren perifras så ingår den i variationsfigurerna. Variation ger talet en ökad uttryckskraft, det stärker ett inslag kontrastivt. Ofta kan upprepningar göra så att det låter enformigt och tråkigt, därför kan det passa bra att även ha variation i talet. Till exempel säger man inte bara att "vårt parti står för framtiden", utan använder även av andra uttryckssätt för samma tanke. Man kan välja att uttrycka tanken indirekt, genom att ge påtagliga exempel på den. (källa)
4. Samtalet kan vara en viktig form av socialt umgänge där avsikten mer är att umgås och lära känna varandra än att uppnå ett specifikt syfte med samtalet. I dessa fall är valet av samtalsämne viktigt och där finns det en mängd regler angående vilka samtalsämnen som är passande i olika situationer. Om man inte är bekant med personen som man konverserar med bör man hålla sig till allmänna, neutrala ämnen. Att abrupt byta samtalsämne när man talar med någon som man inte känner väl anses vara mycket oartigt. Snabba ämnesbyten och associationer är däremot accepterade i samtal mellan människor som känner varandra väl och som betraktar varandra som jämlikar.. I vissa situationer finns det givna ämnen, till exempel pratar man om trafiken med taxichauffören och om jobbet med arbetskamraten, men i andra situationer måste man lära sig vilka ämnen som är säkra att kallprata om. I regel bör man undvika ämnen som leder till meningsskiljaktigheter. Att prata om sitt yrke kan anses tråkigt, eftersom det ofta handlar om problem man har på sin avdelning eller liknande. Ämnen som är allmänna är vanligen de säkraste korten, sådant som alla vet lika mycket om, inte väcker avund och ingen har speciellt mycket åsikter om. De ska helst vara så pass oviktiga ämnen att även om personerna inte tycker precis lika ska man kunna låtsas att man instämmer. (källa)
5. Syntetiserat tal låter dock ofta monotont och tråkigt, även om uttalet av de enstaka orden skulle vara helt korrekt. Efter fonemgenerering måste talsignalen hantera språkets prosodi, det vill säga tempo, betoning och satsmelodi. Vissa av dessa skillnader finns att hämta redan i vanlig skriven text, till exempel i skiljetecken som kan hjälpa skilja mellan frågor, utrop och påståenden. Även då kvarstår en hel del problem, vilket kan åskådliggöras med följande enkla fråga som kan uttalas på minst fem sätt beroende på sammanhanget. (källa)
6. Men när har ledan uppstått? Det är ett typiskt modernitetsfenomen och är ett relevant fenomen i stort sett i hela västvärlden. Vissa former av tråkighet har existerat sedan tidernas gryning, situativ tråkighet som beror på en bestämd faktor i en speciell situation, och existentiell tråkighet som är ett modernitetsfenomen. Ledan hör ihop med den moderna människan, tristessen har ökat dramatiskt och från att ha varit en statussymbol är den nu jämnt fördelad i hela västvärlden. Om tristessen ökar betyder det att det finns ett allvarligt fel hos samhället, till exempel kulturen som meningsgivande instans. Mening måste här ses som en helhet. När tristessen ökar beror det ofta på att helhetsmeningen fallit bort. Det har visat sig att fler män än kvinnor har tråkigt. Psykologiska undersökningar visar på att män lider mer än kvinnor av leda, kvinnor ger i mindre utsträckning än män uttryck för att de är uttråkade. (ref. Svendsen 2003). (källa)