Vad betyder och hur uttalas tungomålstalande
Tungomålstalande uttalas tungo|måls|tal|ande -t.
Ordformer och varianter av tungomålstalande
Singular
- tungomålstalande
- obestämd grundform
- tungomålstalandes
- obestämd genitiv
- tungomålstalandet
- bestämd grundform
- tungomålstalandets
- bestämd genitiv
Tungomålstalande är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tungomålstalande
Tungomålstalande, tungotal eller glossolali innebär att en person i ett religiöst sammanhang uppfattar sig/uppfattas tala på ett främmande tungomål, det vill säga språk, som personen inte själv sedan tidigare kan, som ett gudomligt inspirerat bönespråk eller budskap till människor som förstår det aktuella språket. För omgivningen framstår tungotalet som ett rabblande av obegripliga ord, ofta färgat av den religiösa subkulturen personen har sina rötter i. Tungomålstal är känt från många kulturer världen över.
Berättelser förekommer ofta om att budskap har yttrats på kända språk som har förståtts av människor som varit närvarande, men som sägs ha varit okänt för den som tungomålstalande, men det vanliga är att talet är oidentifierbart. Det förekommer att tungomålstalare själva kan översätta sitt tungotal (jämför med nådegåvan profetia) och att tungotalet översätts av en annan närvarande trots att varken den som talar eller den som översätter känner till språket, de två senare förekommer både i Bibeln och i berättelser från modern tid.
Det är vanligt bland dem som praktiserar tungomålstalande att se på det som ett hemligt bönespråk direkt mellan Den Helige Ande, som bor i människans innersta, och Gud. Paulus beskriver det i Rom 8:26-27, där han kallar det för "rop utan ord". Han varnar i 1 Kor. 14 för att utöva tungotal offentligt utan att någon uttolkare av tungotal är närvarande, och tolkningen av tungotal anses som en separat nådegåva.
På Dagens Nyheters förstasida rapporterades 1907 att Sveriges första offentliga tungomålstalande då hade skett i metodistkyrkan S:t Paul på Södermalm i Stockholm.
Tungotal förekommer inom de flesta kristna traditionerna i större eller mindre utsträckning. Exempel på rörelser i Sverige där det så kallade karismatiska uttrycken är särskilt framträdande är Pingströrelsen, Vineyard, læstadianerna, Trosrörelsen och Evangeliska Frikyrkan. Tungomålstalande uppmuntras i undervisningen, men talas sällan högt under gudstjänster inom exempelvis Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan (numera delar av Equmeniakyrkan).
För exempel på tungomålstalande, se med bl a Livets Ords pastor Ulf Ekman.
