Vad betyder och hur uttalas tungrygg
Tungrygg uttalas tung|rygg.
Ordformer och varianter av tungrygg
Singular
- tungrygg
- obestämd grundform
- tungryggs
- obestämd genitiv
- tungryggen
- bestämd grundform
- tungryggens
- bestämd genitiv
Plural
- tungryggar
- obestämd grundform
- tungryggars
- obestämd genitiv
- tungryggarna
- bestämd grundform
- tungryggarnas
- bestämd genitiv
Tungrygg är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tungrygg
De pulmonisk-egressiva konsonanterna klassificeras efter artikulationssätt (på vilket sätt de produceras), artikulationsställning samt närvaro eller frånvaro av stämton. Artikulationsställningen är en kombination av artikulationsställe (den plats förträngningen sker) och artikulator (den rörliga del som skapar förträngningen). När till exempel konsonanten [k] bildas närmar sig tungryggen (artikulator) den mjuka gommen (artikulationsställe) och bildar en artikulationsställning.
Om vokalen är en främre, en central eller en bakre vokal bestäms av tungans läge i munhålan, eller mer exakt läget för tungryggens högsta punkt. Är denna punkt nära svalget, det vill säga långt bak i munhålan, bildas en bakre vokal. Bakre vokaler i svenska är till exempel /å/ i "skål" [sko:l] eller i /o/ i "sol" [su:l]. Främre vokaler bildas med tungryggens högsta punkt långt bort från svalget, alltså i munhålans främre del. Exempel på sådana vokaler är [e:] och [ɪ:] som i svenskans "se" [se:] respektive "bil" [bɪ:l]. Mellan tungans främre och bakre läge finns naturligtvis mellanlägen, så kallade centralvokaler, exempelvis [ɘ], som i ordet i svenska ordet "beslag" [bɘslɑ:ɡ].
De trådformiga papillerna ("trådpapiller", "filiforma papiller") innehåller inga smaklökar och tillhör därför egentligen inte smaksinnet, men de har betydelse för upplevelse av matens konsistens. De är den sortens papiller som förekommer rikligast och utbreder sig över hela tungryggen. De består av en tät kärna av bindväv och från övre kanten sticker ett antal mindre "trådar" ut som täcks av flerskiktat keratiniserat epitel, vilket ger dessa delar av tungan en gråaktig ton och en sträv yta som kan "gripa tag" i tuggorna. Hos rovdjur är trådarna jämförelsevis kraftigare och fungerar lite som ett rivjärn.
Den är alveolopalatal, vilket betyder att den uttalas genom att tungryggen trycks mot tandvallen.
