Vad betyder och hur uttalas tvångssparande
Tvångssparande uttalas tvångs|spar|ande -t.
Ordformer och varianter av tvångssparande
Singular
- tvångssparande
- obestämd grundform
- tvångssparandes
- obestämd genitiv
- tvångssparandet
- bestämd grundform
- tvångssparandets
- bestämd genitiv
Tvångssparande är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tvångssparande
12 september – Sveriges finansminister Per Edvin Sköld avgår och efterträds av Gunnar Sträng , 49 då Per Edvin Sköld framfört tankar på ett tvångssparande, vilket dock inte kommer till utförande.
Den 25 april 1989 föreslog finansministern i regeringens tilläggsproposition höjd moms, höjda arbetsgivaravgifter, slopade mjölksubventioner och höjda alkohol- och tobaksskatter, men alla andra riksdagspartier sade nej. I en debattartikel i Dagens Nyheter föreslog Centerpartiets partiledare Olof Johansson istället ett tvångssparande. De två partierna inledde förhandlingar och den 23 maj presenterades uppgörelsen: alla privatpersoner skulle tvångsspara ett belopp motsvarande 3 % av slutskatten och el- och oljeskatterna höjs liksom barnbidraget. De pengar som "sparades" 1989 skulle återbetalas 1992. Under andra halvan av 1989 undantogs folkpensionärerna från tvångssparandet. Det fanns ingen nedre beloppsgräns vilket innebar att även sommarjobbande ungdomar fick tvångsspara.
Tvångssparandet, formellt kallat tillfälligt sparande, var ett obligatoriskt sparande som infördes i Sverige 1989.
