Tänkare Synonymer Betyder Uttal

• filosof
• grubblare

Hur används ordet tänkare

1. Man kan grovt gruppera historiesyn i olika kategorier: religiös/moralisk, idealistisk, materialistisk, deterministisk, kritisk, nationalistisk, eklektisk, emancipatorisk - allt utifrån vilken uppfattning man har om vad som driver fram förändringar. Ibland är det en enskild filosofs eller historikers tankar som ligger till grund för historiesynen, ibland har den utvecklats successivt med ett deltagande av många historiker och andra tänkare. (källa)
2. Uttrycket härskarteknik myntades ursprungligen av den norske psykologen och filosofen Ingjald Nissen 1945 i verket Psykopatenes diktatur, ett verk där han lägger fram hypotesen att psykopati var orsaken till nazisternas maktövertagande i Tyskland. Ingjald Nissens ursprungliga nio härskartekniker populariserades och minskades till fem av den norska socialpsykologen Berit Ås 1976 och beskrevs redan på 1980-talet i svensk litteratur. Vanligtvis är det någon av dessa fem som avses med termen härskarteknik, men Berit Ås har själv utökat listan med två till och i vardagligt tal används ibland ordet härskarteknik om allmänt ohemula maktmanipulationer. Andra tänkare och debattörer har också beskrivit och delat upp härskartekniker på lite andra sätt men Berit Ås definition och beskrivning är dock den som är klart dominerande. (källa)
3. Joniska naturfilosoferna – ett samlingsbegrepp för ett antal försokratiska tänkare som var verksamma på 500-talet f.Kr. i Jonien. (källa)
4. Som den moderna korporativismens främste lärofader brukar nämnas den tyske konservative ekonomen och samhällstänkaren Adam Müller von Nitterdorf (1779-1829). Müller, som under en tid var rådgivare till den djupt konservativa furst Klemens von Metternich i Wien, var talesman för den så kallade organiska samhällsuppfattningen och vände sig främst mot den liberala jämlikhetstanken, laissez-faire-skolan och Adam Smiths frihandelsidéer. Müller betonade istället nationen och individernas roller i yrkeslivet, genom att sammanföra dessa i en form av gillen eller yrkesständer, med ansvar för bl a produktion och sociala frågor under statens överinseende, skulle ett planmässigt ekonomiskt system kunna skapas som även sammanjämkade klassintressena - ståndsstaten skulle bli en "klasstat". Därmed förkastades under 1800-talets senare hälft även marxistisk klasskamp av korporativistiska tänkare då man istället framhävde samarbete mellan klasserna för att uppnå harmoni och stabilitet i samhället. (källa)
5. Anders Pedersson Kempe (1622–1689), religiös tänkare, översättare, författare och läkare. (källa)
6. Marknadsliberalism (marknadsliberal) eller ekonomisk liberalism är en ekonomisk teori som utvecklades under upplysningstiden på 1700-talet av tänkare som Adam Smith. Marknadsliberalismen förespråkade avskaffandet av den feodala ekonomin, merkantilismen, skråväsendet och ärftliga privilegier. I stället förespråkar marknadsliberalismen att ekonomisk makt och egendom ska kontrolleras av enskilda individer och företag med offentlig inblandning begränsad till att tillhandahålla ett juridiskt ramverk. (källa)
7. Maskulinitet har traditionellt uppfattats som motsats till det som är kvinnligt, i några samhällen med androgynitet som mellanting. I forntidens skriftliga kulturer ingick manligt-kvinnligt i ett dualt klassifikationssystem, där motsatsparen fördes till samma klass som andra motsatspar (ljus-mörker, dag-natt, liv-död). Det finns flera likheter mellan olika historiska kulturers klassifikationssystem, vilket kan bero på kulturlån och spridning. Claude Lévi-Strauss har också anfört att en del egenskaper som förts samman i samma klasser uttrycker biologiska förhållanden, och de av den orsaken är globala. Social jämställdhet mellan könen har ännu inte existerat i något samhälle. Många kulturer hänför till maskuliniteten egenskaper som stark, ren, torr, samt lägesbeskrivningar som över, framtill och högersida. En särskild vikt har i de flesta, för att inte säga alla, kulturer fästs vid mannens alstringförmåga (av såväl barn som andliga eller fysiska ting) i deras föreställning om maskulinitet. Maskulinitet har vidare uppfattats som det högre förnuftet, varigenom mannen ansetts vara av naturen överordnad. Tankegången finns hos Aristoteles och ekar sedan hos tänkare som påverkats av honom. (källa)
8. Under 1800-talets snabba samhällsförändringar befästes moderniteten i samhället, det fanns en stark framtidstro. De kulturella gränserna suddades i ut en aning, en samhällssyn växer fram där vetenskap och teknik prioriteras framför traditionella föreställningar. Tänkare som Karl Marx och Goethe kan ses som modernitetens barn då de uppfattade det moderna livet som en sammanhängande helhet. (källa)