Utarma Synonymer Betyder Uttal

• försämra
• suga ut
• tömma

Hur används ordet utarma

1. Eftersom 235U är fissilt så kan detta ämne användas för att tillverka fissionsvapen (exempelvis Little boy, atombomben som fälldes över Hiroshima), emellertid torde plutonium vara det helt dominerande ämnet i dessa sammanhang. Dock är 238U, antingen som naturligt uran eller som utarmat uran, trots att det inte är fissilt, synnerligen betydelsefullt för tillverkningen av dagens kärnvapen. Med undantag av de allra minsta av dessa (taktiska kärnvapen) så utgörs de av fusionsvapen. Dessa fungerar oftast i tre steg: "fission-fusion-fission", vilket innebär att en fissionladdning fungerar som en "tändhatt" för fusionsladdningen, som genererar snabba neutroner, vars energi är större än 1 MeV, vilket medför att även 238U kommer att fissionera i vapnets tredje steg, utan att ge upphov till någon kedjereaktion. (källa)
2. Träda eller träde innebär att åkermark under en period får vila från produktion av grödor. Denna vila kan pågå i ett eller flera år. Trädan är en gammal företeelse och kom till för att marken inte skulle utarmas. Odling av säd år efter år medförde att marken blev helt utarmad så att den blev värdelös för odling. Redan i början av 1700-talet använde man sig av "träda" i Bergslagen, speciellt på nyodlingar. Man gödslade kraftigt och odlade spannmål i 3 år varefter man slog (den självsådda) vallen under 8–10 år. Denna äldre form av träda kallades linda. På 1870-talet låg 14,5% av den svenska åkermarken i träda. Träda användes i vissa landsdelar långt in på 1900-talet. På Öland + Gotland låg 15,2% av åkermarken i träda år 1921. I modernt lantbruk finns ingen anledning att lägga mark i träda för produktionens skull. Man kan utföra markanalys för att fastställa innehållet av växtnäring i marken och utifrån denna bestämma en gödselgiva som återställer näringsbalansen. (källa)
3. Av krav bildad bottenis är också en stressfaktor för bottenlevande organismer eftersom den både kyler ned substratet och förhindrar cirkulationen av syrerikt vatten genom substratet. Strömmarnas bottenfauna, alltså strömfiskens föda, som fryser in i bildad bottenis kan dödas, utarmas eller utplånas. Strömfisken blir som resultat dvärgväxt och bestånden utarmas av underskott på föda. (källa)
4. Den utbredda buskvegetationen i Medelhavsländerna har till stor del uppstått genom att människan avverkat skogar för att använda marken som betesmark för djur, bland annat får. Vissa områden har blivit så utarmade av betesdjuren att jorden blottlagts. Jorden har med tiden eroderats bort av vatten och vind, vilket resulterat i att buskvegetationen helt försvunnit på de mest skadade områdena. (källa)
5. Blodvärdet kan sjunka av flera orsaker. Om man drabbas av leukemi kan den tränga undan nybildningen av röda blodkroppar (röda blodkroppar bildas i benmärgen). Det finns också läkemedel och gifter som kan hämma benmärgsfunktionen, liksom kraftiga och utbredda inflammationer kan göra det. För bildningen av röda blodkroppar behövs bland annat järn och kobalamin, varför en brist på något av dessa kan orsaka ett lågt blodvärde. Bildandet av röda blodkroppar stimuleras av hormonet erytropoetin som bildas i njurarna, och därför kan man även få ett lågt blodvärde vid njursvikt. Om man ofta drabbas av blödningar, framförallt kraftiga mensblödningar eller blödningar till tarmen, kan man successivt utarma järndepåerna i kroppen och få ett lägre blodvärde. (källa)
6. Idag är artilleriets projektiler ihåliga och försedda med sprängladdning (spränggranater) eller exempelvis röksats (rökgranater). För stridsvagnskanoner har man sedan slutet av andra världskriget använt underkalibriga projektiler. Moderna stridsvagnskanoner har slätborrade eldrör och till dessa används pilprojektiler. De är underkalibrerade, tillverkade av volframkarbid eller utarmat uran, och har formen av en pil. (källa)
7. Andra var tvungna att söka arbete i städerna, även om stadsbefolkningens andel fortfarande på 1880-talet var mycket liten. Den vanligaste lösningen för någon som blivit jordlös var att emigrera och från 1850-talet utvandrade allt fler personer. Detta satte på 1890-talet igång en debatt om emigrationens orsaker. I den allmänna debatten menade många att det var just bristen på jord och dugliga bostäder som fick många svenskar att lämna landet. Rädslan var stor i vissa akademiska kretsar, att landet helt skulle utarmas på sin unga befolkning om utvecklingen fortsatte, och man framkastade olika idéer för att försöka minska utvandringen. (källa)